Det är verkligen ett guldägg.

Först och främst är hög konflikt mellan frånskilda föräldrar, inklusive PAS fenomenet, en anmärkningsvärd riskfaktor för barn och ungdomar.

Samtidigt är det en gyllene affärsidé.

Det finns inget annat än ett barn som helt gratis kan omsätta enorma summor och skapa arbetstillfälle för en hel armada av social sekreterare, socionomer, jurister av alla slag, psykiatriker, psykologer, poliser, åklagare, läkare, sjuksköterskor, lärare, pedagoger, politiker, journalister och många andra. Inte minst för rövslickarna – hycklarna som inte klarar något annat än att springa runt omkring och spridda alla möjliga påhittade lögner.

Socialsekreterarna (med fullt stöd av andra myndigheter) är de som ser till att skapa och underhålla den höga konflikten mellan frånskilda föräldrar (eller föräldrar som kommer att skilja sig).
Och plötsligt blir barnet det gyllene ägget som försörjer ett helt gäng som annars skulle bli arbetslösa så småningom.

Dessa socialsekreterare är ”special tränade” för att skapa den dimridå och kaoset som krävs för att försvåra och till sist omöjligt göra sammarbetet mellan skilda föräldrar. Först väljer de den föräldern som enklast kan lyda order och/eller manipuleras.
Därefter förhalas proceser eller vid behov, på ett eller ett annat sätt, manipuleras dessa processer och domarna (ett viktigt kugg i mekanismen) blundar till allt som kan avslöja den verkliga boven.
De är mycket skickliga starta parallella intriger och flyttar därmed fokus från eget falska beteende.
Falska anklagelser som leder till polisanmälningar; åklagare som ser mellan fingrar; lärare, läkare eller BUP personal som lyder alla inkomna order från socialkontoret (eller annan myndighet); jurister som i den tysta blundar för det mesta, är bara en bråkdel i socialsekreterarnas arsenal…
Riksåklagare, JO, JK, Justitieminister & CO? - ”Canis non est canem” (Hundar äter inte hundar - gammalt latinskt ordspråk)

Likheten inför lagen är grundlagsfäst: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.” Man undrar om denna princip verkligen gäller...

Med facit i hand kan man säga att socialsekreterarna lyckas i sina uppsåt i de flesta fall.
Samhället accepterar skådespeleriet och vågar inte slå med näven i bordet eller åtminstone ifrågasätta.

ALLT FÖR BARNETS BÄSTA!

Mycket nöje!