Att leva som man lär sägs det.

Statsvetaren Magnus Hagevi inleder sitt brev till läsarna (Ledare, Smålandsposten, februari 2014) med följande:
Det är viktigt att försöka leva som man lär. Starkast blir kontrasten om en person hävdar sin moraliska överlägsenhet på grund av sin lära samtidigt som ingenting i personens beteende bär syn för sägen.
Avslutningsvis i sin artikel, drar Magnus Hagevi följande slutsats:
Att dessutom rida på höga moraliska hästar utan att handla praktiskt för saken är sannolikt en stor orsak till att omgivningen inte tar läran på allvar. Vad annat är att vänta för de som inte verkar ta det de säger till sitt hjärta, händer och fötter(…)?

* * *

Faktorer som utifrån påverkar och formar människans mentala förmåga är många och varierar från individ till individ.
Det kan man säga att det börjar i tidig förskoleåldern…

Nyligen publicerade TT Nyhetsbyrån en nyhet dess massmediala genomslag blev stort.
”Nyheten” som tar upp en av samhällets känsliga problematik, publicerades i de flesta tidningar.
”Nyheten” är i själva verket ett kroniskt problem som alldeles för många försöker blunda för.

Men låt oss citera ”nyheten” i sin helhet:

Tänk dig för innan du drar en vit lögn inför barnen om att glassen är slut eller att det inte alls gör ont hos tandläkaren.
Lögnerna kan nämligen smitta av sig och påverka deras ärlighet.
Det visar i alla fall ett experiment där 180 amerikanska barn i åldrarna 3-7 år fick genomföra ett lekfullt test.

För hälften av dem började experimentledaren med att ljuga om att det fanns godis där testet skulle äga rum, men erkände snabbt att det var påhittat. Därefter fick barnet i uppgift att identifiera tre kända karaktärer med hjälp av deras speciella läte eller uttryck, till exempel Kakmonstrets ”Jag älskar kakor”.

Karaktärerna, i form av mjukisdjur, hade dolts. Sedan spelades ”Für Elise”, som ju inte är kopplad till någon karaktär. Strax därefter låtsades ledaren ha ett kort ärende och bad barnet att inte tjuvtitta på det gömda mjukisdjuret under tiden. Väl tillbaka frågade han barnet om hon eller han fuskat.

Eftersom allt filmades kunde forskarna se att de 5-7-åringar som man ljugit för om godiset oftare både tjuvtittade och ljög om att de inte tjuvtittat, enligt studien som publiceras i Developmental Science.
pinocchio
Det kan bero på att de imiterade den vuxnes beteende eller inte uppfattade sanningen som så viktig, tror forskarna som tycker att vuxna bör vara lite försiktiga med lögnerna.
(TT Nyhetsbyrån, 21 mars 2014)

Vita lögner?
Det finns alldeles för många vuxna människor som inte klarar gränsen mellan den stora- och den så kallade vita lögnen.
Hos barn är denna gräns och dess innebörd obefintlig.
Växer barnet upp med ett skadat sinne för ärlighet blir det svårt att senare som vuxen ställa till rätta denna enorma skada.

Att leva som man lär sägs det.