Ann Heberlein
På kultur debattsidorna i Dagens Nyheter (pappers utgåva) undrar författaren och teologen Ann Heberlein ”Var finns Gud när en människa behöver honom som mest? Och varför tycks han vara sa orättvis?”
Teologie doktorn Ann Heberlein brottas med ett evigt problem men sänker det hela till sin egen horisont och förtydligar:
Här har vi naturligtvis kärnan i mitt problem. Att jag inte kan låta bli att tänka på dig som om du vore en man. Jag har ju, som du vet, rätt kassa erfarenheter av män. Många män jag mött är lika den gud som framträder i Gamla testamentet. Svartsjuka, possessiva, oberäkneliga, svekfulla, undflyende. De har, precis som du, övergett mig när jag behövt dem mest. De har berättat för mig vem jag är. Jag är en sån man överger.
Och vidare lägger hon skulden på Gud:
Jag säger inte att du anser kvinnor vara underlägsna, jag säger bara att du skapat goda förutsättningar för ett system som är ogynnsamt för kvinnan.

*

Det verkar som om Ann har förbisett att…
Gud har skapat bästa förutsättningar för ett system som är gynnsamt för MÄNNISKAN som kvinna och man:
”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.”
Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.
Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.”

Det vad Ann har missat är just det eviga problem som vi alla brottas med: MÄNNISKANs olydnad:
Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. Herren Gud gav detta bud: ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö.”

Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort.
Den frågade kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?” Kvinnan svarade: ”Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.”
Ormen sade: ”Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.”
Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt.
Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt.
Då öppnades deras ögon…

Till mannen sade Herren Gud:
”Du som lyssnade till din hustru och åt av trädet som jag förbjöd dig att äta av, förbannad skall marken vara för din skull.
Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig.
Du skall äta av växterna på marken, du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden.
Ty av den är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli.”

R.E.M. - Losing my religion
That's me in the corner
That's me in the spotlight
Losing my religion
Trying to keep up with you
And I don't know if I can do it
Oh no, I've said too much

I haven't said enough
I thought that I heard you laughing
I thought that I heard you sing
I think, I thought, I saw you try

But that was just a dream