Ekonomiska rapporter


Med barn som slagtrn...


Enligt Vxj kommuns nmnd fr arbete och vlfrd helrsprognos (sammantrde 2012-04-13) berknas ett underskott i budgeten 2012 p 43,7 miljoner, varav det ekonomiska bistndet str fr 32 miljoner kronor!
Tre omrden svarar fr underskottet. Den strsta delen av underskottet beror p kostnaderna fr ekonomiskt bistnd, 32 miljoner kronor. Resterande del av underskottet, 11,5 miljoner kronor, gller institutionsplaceringar av barn och ungdom samt institutionsplaceringar fr missbruk, enligt ekonomiska rapporten.
45 barn och ungdomar frn Vxj r placerade p institution efter rets tre frsta mnader. Motsvarande antal i fjol var 32 en kning med 40 procent. Insatserna, rknat i antal vrddygn, kade med 63 procent motsvarande period. Det r kalla fakta, enligt nmnden fr arbete och vlfrds egen sammanstllning skriver Lennart Erntsson i Smlansposten.
Bakom statistiken dljer sig misr. Barn verges och misshandlas. Bland ungdomarna frekommer det tungt missbruk, vld, psykiska problem och sexualbrott. Frldrar brister i omsorg. Barnen behver skydd.
Bakgrunden r komplex. Det r mnga faktorer som spelar in, understryker socialtjnsten i sin redovisning till politikerna.
Men inte en enda susning om socialtjnstens egna tjnstefel. Det frsker man sopa under mattan med vilket pris som helst och det kostar pengar! Jag skulle tippa p att hlften av underskottet hr till just den delen!

Det r ngot som jag kontinuerligt frskt uppmrksamma, p ett eller annat stt, sedan 6-7 r tillbaka.
Jag har inte lyckats f mycket mer n socialens avoghet och drmed frlorad vrdnad. Av dessa prognoserade 44 miljoner, en betydande del hr till helt ondiga insatser som grundas p vilseledande manipulering.
Man frsker dlja saker genom att tapetsera om
Det skulle vara intressant, till exempel, hur kommer redovisas den ondiga stensttningen som just nu pgr vid familjehuset i Vxj. Planteringskostnader eller?

Under ovannmnda sammantrde har frvaltningschefen, Per Sandberg, informerat (bland annat) om de hundratals somaliska barn som Vxj kommun tar emot.
Det skulle vara intressant att flja ekonomiska samspelet som ligger under ytan i den hr affren. Varfr reser representanter frn olika kommunala frvaltningar till Kenya? Varfr mste dessa representanter beska flyktinglger fr att f en bild av hur de hr barnen har det dr nere?
I samband med sammantrdet togs upp Rdda barnets frslag om att inrtta ett Barnahus i Kronobergs ln.
Som bakgrund anges blad annat att ett Barnahus r en resurs for barn som misstnks ha blivit utsatta for vld och/eller vergrepp. Dr kan barn f ett samlat std och utredning i en barnanpassad milj, och behver inte riskera att slussas runt mellan olika personer och myndigheter. I ett Barnahus samrder och samverkar myndigheter som socialtjnst. polis. klagare. rttsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri, framfrallt i det inledande skedet av frunderskningen och den sociala utredningen. Ngon av de samverkande myndigheterna har som regel en samordnande roll i verksamheten.
MEN.
Utan att bra p namnet Barnahus och utan att ha en srskild lokal, samrder och samverkar Kronobergs myndigheter.
Vilken r den samordnande myndigheten? Eller med andra ord, vem hller i trdarna i det hr skumma spelet?

Krisen p barn- och ungdomspsykiatrin r nu akut har all lokal media relaterat p sistone.
De andra samverkande myndigheterna r inte speciellt skonade heller om kritik och annat.
Dr kan man leta efter mngmiljon frlusten.
Dremot r det mnga andra som har ftt stora ekonomiska eller andra frmner. Och dessa r inte barnen i frga. Det r hnsynlsa profitrerna.

De olyckliga barnen? De anvnds bara som ett slagtr i det hr skamlsa kulisspelet.
Barnahuset?
Socialmyndigheterna tycks icke sllan ha svrt att motverka tendenser till prestigekamp och partiskhet. Frldern som ger sig in i polemik med en socialsekreterare riskerar den fruktansvrda hmnden att frlora sitt barn.
Socialsekreterarnas makt ver familjernas liv r fruktansvrd och motverkas fga av att det r andra som tar de formella besluten. Snarare r det tvrtom.
Tack vare att andra str fr det formella ansvaret kan de s mycket friare agera mot familjerna, mot den enskilda individen.
Vidare kan man undra vad det r fr slags samverkan och samrd dr ingen br ngot ansvar och alla skyller p de andra vid eventuellt avsljande?
Pratar vi om barnahus eller om "Cosa Nostra" (italienska fr "Vr sak")?
Kosta vad det kosta vill
Benny Johansson (M)
Jag kan hla med Benny Johansson (M) ordfrande i nmnden fr arbete och vlfrd om att han r mest bekymrad ver bistndskostnaderna som rasar i hjden.
Men om politikerna frstr till slut att svarta hllet finns just inom socialtjnsten dr ansvarslsa tjnstemn struntar helt enkelt i att flja lagar och regler utan stndigt frsker undanrja avsljande bevis till egna tjnstefel genom bland annat manipulering, d kommer bistndskostnaderna minskas avsevrt efter beslutsamma tgrder.
Inte minst fr barnets bsta!
Alternativet blir att det svarta hllet bara vergr till att vara strre och strre, lgnerna kommer att staplas p varandra tills det inte finns ngot kvar.
INGENTING.