Ekonomiska rapporter


Med barn som slagträn...


Enligt Växjö kommuns nämnd för arbete och välfärd helårsprognos (sammanträde 2012-04-13) beräknas ett underskott i budgeten 2012 på 43,7 miljoner, varav det ekonomiska biståndet står för 32 miljoner kronor!
Tre områden svarar för underskottet. Den största delen av underskottet beror på kostnaderna för ekonomiskt bistånd, 32 miljoner kronor. Resterande del av underskottet, 11,5 miljoner kronor, gäller institutionsplaceringar av barn och ungdom samt institutionsplaceringar för missbruk, enligt ekonomiska rapporten.
45 barn och ungdomar från Växjö är placerade på institution efter årets tre första månader. Motsvarande antal i fjol var 32 – en ökning med 40 procent. Insatserna, räknat i antal vårddygn, ökade med 63 procent motsvarande period. Det är kalla fakta, enligt nämnden för arbete och välfärds egen sammanställning skriver Lennart Erntsson i Smålansposten.
Bakom statistiken döljer sig misär. Barn överges och misshandlas. Bland ungdomarna förekommer det tungt missbruk, våld, psykiska problem och sexualbrott. Föräldrar brister i omsorg. Barnen behöver skydd.
Bakgrunden är komplex. Det är många faktorer som spelar in, understryker socialtjänsten i sin redovisning till politikerna.
Men inte en enda susning om socialtjänstens egna tjänstefel. Det försöker man sopa under mattan med vilket pris som helst och det kostar pengar! Jag skulle tippa på att hälften av underskottet hör till just den delen!

Det är något som jag kontinuerligt försökt uppmärksamma, på ett eller annat sätt, sedan 6-7 år tillbaka.
Jag har inte lyckats få mycket mer än socialens avoghet och därmed förlorad vårdnad. Av dessa prognoserade 44 miljoner, en betydande del hör till helt onödiga insatser som grundas på vilseledande manipulering.
Familjehuset, stensättningMan försöker dölja saker genom att ”tapetsera om”…
Det skulle vara intressant, till exempel, hur kommer redovisas den onödiga stensättningen som just nu pågår vid ”familjehuset” i Växjö. Planteringskostnader eller?

Under ovannämnda sammanträde har förvaltningschefen, Per Sandberg, informerat (bland annat) om de hundratals somaliska barn som Växjö kommun tar emot.
Det skulle vara intressant att följa ekonomiska ”samspelet” som ligger under ytan i den här ”affären”. Varför reser representanter från olika kommunala förvaltningar till Kenya? Varför måste dessa representanter besöka flyktingläger för att få en bild av hur de här barnen har det där nere?
I samband med sammanträdet togs upp Rädda barnets förslag om att inrätta ett Barnahus i Kronobergs län.
Som bakgrund anges blad annat att ett Barnahus är en resurs for barn som misstänks ha blivit utsatta for våld och/eller övergrepp. Där kan barn få ett samlat stöd och utredning i en barnanpassad miljö, och behöver inte riskera att slussas runt mellan olika personer och myndigheter. I ett Barnahus samråder och samverkar myndigheter som socialtjänst. polis. åklagare. rättsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri, framförallt i det inledande skedet av förundersökningen och den sociala utredningen. Någon av de samverkande myndigheterna har som regel en samordnande roll i verksamheten.
MEN.
Utan att bära på namnet ”Barnahus ”och utan att ha en särskild lokal, samråder och samverkar Kronobergs myndigheter.
Vilken är den samordnande myndigheten? Eller med andra ord, vem håller i trådarna i det här skumma spelet?

Krisen på barn- och ungdomspsykiatrin är nu akut har all lokal media relaterat på sistone.
De andra samverkande myndigheterna är inte speciellt skonade heller om kritik och annat.
Där kan man leta efter mångmiljon förlusten.
Däremot är det många andra som har fått stora ekonomiska eller andra förmåner. Och dessa är inte barnen i fråga. Det är hänsynlösa profitörerna.

De olyckliga barnen? De används bara som ett slagträ i det här skamlösa kulisspelet.
Barnahuset?
Socialmyndigheterna tycks icke sällan ha svårt att motverka tendenser till prestigekamp och partiskhet. Föräldern som ger sig in i polemik med en socialsekreterare riskerar den fruktansvärda hämnden att förlora sitt barn.
Socialsekreterarnas makt över familjernas liv är fruktansvärd och motverkas föga av att det är andra som tar de formella besluten. Snarare är det tvärtom.
Tack vare att andra står för det formella ansvaret kan de så mycket friare agera mot familjerna, mot den enskilda individen.
Vidare kan man undra vad det är för slags samverkan och samråd där ingen bär något ansvar och alla skyller på de andra vid eventuellt avslöjande?
Pratar vi om ”barnahus” eller om "Cosa Nostra" (italienska för "Vår sak")?
Kosta vad det kosta vill…
Benny Johansson (M)
Jag kan håla med Benny Johansson (M) ordförande i nämnden för arbete och välfärd om att han är mest bekymrad över biståndskostnaderna som rasar i höjden.
Men om politikerna förstår till slut att svarta hållet finns just inom socialtjänsten där ansvarslösa tjänstemän struntar helt enkelt i att följa lagar och regler utan ständigt försöker undanröja avslöjande bevis till egna tjänstefel genom bland annat manipulering, då kommer biståndskostnaderna minskas avsevärt efter beslutsamma åtgärder.
Inte minst för barnets bästa!
Alternativet blir att det svarta hållet bara övergår till att vara större och större, lögnerna kommer att staplas på varandra tills det inte finns något kvar.
INGENTING.