En retorisk frga:
Hur str det till med rttsskerheten i landet Sverige?

I en mycket intressant debattartikel i Newsmill (publicerad: 2009-05-19) frklarar stjrnadvokaten Per E Samuelson varfr klagarkren behver etiska regler.
klagarna saknar etiska regler och maktmissbruk inom kren r vanligt frekommande anser advokat PER E. SAMUELSON. Han efterlyser ett personligt ansvar fr klagarna som inte skter sig samt "Pricka dom, varna dom, ta titeln ifrn dom! skriver han.
Av egen erfarenhet kan jag bara bekrfta vad advokat PER E. SAMUELSON skriver om att p senare tid har en hel del rttsfall frekommit som gr att man kan undra ver om klagarna i praktiken fljer de regler som gller fr deras verksamhet.


Den strsta skandalen i svensk rttshistoria
kan man lsa p kriminalkanalen.se i en debattartikel publicerat fr ett r sedan.
Dr statsklagare Nils-Eric Schultz och advokat Peter Althin krver en oberoende kommission fr att granska polisens anvndning av infiltratrer och olaglig brottsprovokation.
De personer som knts till polisen ssom informatrer/infiltratrer var ofta kriminellt aktiva. Var de inte kriminella frn brjan s blev de det i sin roll som infiltratrer av kriminella kretsar. Han/hon lmnade lpande information till sin hanterare, varav kommissarien Olle Liljegren var en.
Intressant, va?

Rttsskerhet betyder inte bara att ingen oskyldig ska riskera att drabbas av straffansvar utan ven att den som har gjort sig skyldig till brott ska lagfras.Oavsett om det r frga om en lkare, barnmorska, konstnr, klagare eller biskop. Det skriver Sven-Erik Alhem, tidigare verklagare i Malm i en annan debattartikel publicerat i samma Newsmill.


I ett ldre svarsbrev frn 2006 skriver Thomas Bodstrm bland annat som svar till frgan om vi r lika infr lagen och hur fungerar rttsvsendet:
Nr det gller frgan om hur den nmnd som utvar tillsyn ver advokatvsendet br vara sammansatt r det min, och mnga andras, bedmning att det i vrt rttssystem r av yttersta vikt att vi har en fristende och oberoende advokatkr som inte kan pverkas av statsmakterna.
samt
Av rttegngsbalkens regler om jv framgr att en domare inte fr avgra ett ml om det freligger ngon omstndighet som r gnad att rubba frtroendet till hans opartiskhet i mlet.

Menar du verkligen det, Thomas Bodstrm?

***

Sist men inte minst, lt oss ta en liten runda p Regeringskansliet dr ansvarige statsrd p Justitiedepartementet, Beatrice Ask, skriver bland annat:

De allmnna domstolarna handlgger brottml, tvisteml och ett antal domstolsrenden. De grundlggande reglerna fr detta finns i rttegngsbalken och lagen om domstolsrenden. Genom reformen En modernare rttegng, som brjade glla den 1 november 2008, genomfrdes stora frndringar i det processuella regelverket. Reformen syftar till ett bttre utnyttjande av modern teknik i rttegngar, mer flexibla rttegngsregler samt ett strre ansvar fr parterna att driva mlet fram till avgrande. Reformen innebr ocks srskilda insatser fr hovrttsprocessen i syfte att gra domstolarnas olika uppgifter i instansordningen tydligare.
Frgor om hur domstolarna kommunicerar med medborgarna, till exempel hur parter och andra blir bemtta i domstolarna, utformningen av domar och beslut samt informationen frn domstolarna till medierna, har stor betydelse fr allmnhetens frtroende fr domstolarna.
Justitiedepartementet ansvarar fr klagarvsendet och fr att klagarvsendet fr frutsttningar att uppfylla de krav som regeringen stller p verksamheten
samt
De lokala klagarkamrarna har ett heltckande ansvar direkt under den centrala myndighetsledningen, och alla klagare har en nationell behrighet.


Och kanske det viktigaste, om Lag och rtt:


Vi r alla fdda fria och jmlika

Lagarna ska vrna demokratin och de mnskliga rttigheterna. De ska stadkomma en god balans mellan olika intressen i samhllet. De ska vara lttbegripliga, konsekventa och kunna st sig under lng tid. Att rttsvsendet fungerar vl r en frutsttning fr hela samhllslivet, svl fr nringslivets utveckling och den ekonomiska tillvxten som fr mnniskornas tillit till varandra och frtroendet fr samhllsfunktionerna.
Likhetsprincipen mste glla fr alla!
Ingen str ver lagen och alla ska behandlas lika infr lagen: ven klagare, domare, advokater och andra i det svenska rttsvsendet. Och socialfrvaltningen med dess tjnstemn som besitter en avsevrd (oberttigat!) makt r ingen stat i stat!


Bsta Beatrice Ask: lt oss ta en titt lngst upp p denna sida
Justice must not only be done, it must also be seen to be done!





1. Envar skall, nr det gller att prva hans civila rttigheter och skyldigheter eller anklagelse mot honom fr brott, vara berttigad till opartisk och offentlig rttegng inom sklig tid och infr en oavhngig och opartisk domstol, som upprttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmnheten m utestngas frn rttegngen eller en del drav av hnsyn till sedligheten, den allmnna ordningen eller den nationella skerheten i ett demokratiskt samhlle, eller d hnsyn till minderriga eller till parternas privatlivs helgd s krva eller, i den mn domstolen s finner strngt ndvndigt, i fall d p grund av srskilda omstndigheter offentlighet skulle lnda till skada fr rttvisans intresse.
Ingen kan ta ifrn dig dina mnskliga rttigheter.
2. Envar, som blivit anklagad fr brottslig grning, skall betraktas som oskyldig intill dess hans skuld lagligen faststllts.
3. Envar, som blivit anklagad fr brottslig grning, skall ga fljande minimirttigheter:
a) att ofrdrjligen p ett sprk, som han frstr, och i detalj bliva underrttad om innebrden av och orsaken till anklagelsen mot honom;
b) att tnjuta tillrcklig tid och mjlighet att frbereda sitt frsvar;
c) att frevara sig personligen eller genom rttegngsbitrde, som han sjlv utsett, eller att, i fall d han saknar erforderliga medel fr betalning av rttegngsbitrde, erhlla sdant utan kostnad, om rttvisans intresse s fordra;
d) att frhra eller lta frhra vittnen, som beropas emot honom, samt att fr egen rkning f vittnen inkallade och frhrda under samma frhllanden som vittnen beropade mot honom;
e) att utan kostnad tnjuta bistnd av tolk, om han icke frstr eller talar det sprk, som begagnas i domstolen.