Jag r ett offer som vgrar acceptera handlingen som gr mig till offer...

  'Like a bird on the wire, like a drunk in a midnight choir       -       I have tried in my way to be free. '  

 

Frenta Nationernas allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna:

Artikel 1:   Alla r fdda fria med lika vrde och rttigheter.

Artikel 2:   Alla har lika rttigheter oavset ras, kn, sprk, sikt eller religion.

Artikel 3:   Alla har rtt till liv, frihet och personlig skerhet.

Artikel 4:   Ingen fr hllas i slaveri eller trldom; slaveri och slavhandel i alla dess former ro frbjudna.

Artikel 5: INGEN M UTSTTAS FR TORTYR ELLER GRYM, OMNSKLIG, FRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

Artikel 6:   Alla har rtt att verallt erknnas som person i lagens mening.

Artikel 7:   ALLA R LIKA INFR LAGEN OCH R BERTTIGADE TILL SAMMA SKYDD AV LAGEN UTAN DISKRIMINERING.

Artikel 8:   ALLA HAR RTT TILL HJLP FRN SITT LANDS DOMSTOLAR ATT HVDA SINA GRUNDLGGANDE RTTIGHETER.

Artikel 9:   Ingen fr godtyckligt anhllas, fngslas eller landsfrvisas.

Artikel 10:   Alla har rtt till opartisk rttegng.

Artikel 11:   Alla skall betraktas som oskyldiga tills skuld bevisats.

Artikel 12:   Alla har rtt till skydd av sitt privat liv och inte heller fr utsttas fr angrepp p sin heder eller sitt anseende.

Artikel 13:   Alla har rtt att fritt resa inom och ut ur varje land och tervnda till sitt eget land.

Artikel 14:   Alla har rtt till fristad frn frfljelse.

Artikel 15:   Alla har rtt till en nationalitet.

Artikel 16:   Alla vuxna har rtt att av sitt fria val ing ktenskap och bilda familj.

Artikel 17:   Alla har rtt att ga egendom.

Artikel 18:   Alla har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Artikel 19:   ALLA HAR RTT TILL SIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET.

Artikel 20:   Alla har rtt till mtes- och freningsfrihet.

Artikel 21:   Alla har rtt att ta del i sitt lands styrelse; till lika tilltrde till allmn tjnst i sitt land.

Artikel 22:   Alla har rtt till social trygghet och r berttigade till ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter.

Artikel 23:   Alla har rtt till arbete, till fritt val av sysselsttning, till rttvisa och tillfredsstllande arbetsfrhllanden.

Artikel 24:   Alla har rtt till vila och fritid.

Artikel 25:   Alla har rtt till en levnadsstandard tillrcklig fr den egna och familjens hlsa och vlbefinnande.

Artikel 26:   Alla har rtt till undervisning.

Artikel 27:   Alla har rtt fritt ta del av kultur och vetenskap.

Artikel 28:   Alla har rtt till en samhllsordning dr de mnskliga rttigheter kan frverkligas.

Artikel 29:   Alla har lagenliga plikter mot det demokratiska samhllet.

Artikel 30:   Ingen rttighet fr beropas av ngon fr att omintetgra de mnskliga rttigheterna fr andra.

LT BARNEN VARA BARN     - INTE VUXNA I MINDRE STORLEK

LET THE CHILDREN BE CHILDREN     - NOT ADULTS IN SMALLER SIZE

  < Arkiv >           Hem                                        

28/03 2018

09:23

klagare och bedmningar

Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
klagare och bedmningar
Skrattretande - Bristande respekt fr rttsvsendet

Enligt Smlandsposten och SR/Kronoberg, fr nu det moderata kommunalrdet i Vxj, Anna Tenje, kraftigt snkta bter fr det brott mot knivlagen hon gjorde sig skyldig till i januari d hon enligt henne sjlv ftt med sonens scoutkniv, en morakniv av misstag genom skerhetskontrollen i riksdagen i Stockholm.

klagare Yvonne Rudinsson har nu terkallat det tidigare straffrelggandet p 32 500 kronor i bter och skrivit ut ett nytt p 1200 kronor istllet.
SverigesRikesLag2018.jpgYvonne Rudinsson
I rendet hos klagaren finns ingen dokumentation om varfr btesbeloppet r snkt, skriver Smlandsposten idag.
P4 Kronoberg har ocks skt Yvonne Rudinsson fr en kommentar men vi har nnu inte lyckats n henne.

*

Enligt 25 kap 1 brottsbalken skall bter dmas ut i dagsbter eller, om brottet br franleda ett lgre straff n trettio dagsbter, i penningbter.

De allmnna grunderna fr straffmtning finns i 29 kap 1 brottsbalken. Med beaktande av intresset av en enhetlig rttstillmpning skall straff bestmmas inom ramen fr den tillmpliga straffskalan efter brottets straffvrde. Vid den bedmningen skall srskilt beaktas den skada, krnkning eller fara som grningen har inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han har haft. (RH 1996:23)

*

Sjlv hade jag lagt ned frunderskningen omedelbart, utan tvekan!
Precis som riksdagsfrvaltningen valt att inte ta rendet vidare, eller gra en polisanmlan, enligt Niklas strm, skerhetschef p riksdagen.

Men klagarnas bedmningar r heliga ingen (men absolut ingen!) fr ifrgastta dem.
Eller hur Thomas gnget - Yvonne, Anna-Karin, Lars, Laila och andra?
Glm inte "privatpersonerna" som mer eller mindre anonymt anmler vid vissa bestmda tidpunkter...



Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Allmn information till Svenska folket
Squashturneringens deltagare del 1

Squashturneringen brjar nrma sig slutet. Ibland, av ngon anledning, vill man kanske lsa historiens epilog frst.
Vad gller sjlva Squashturneringen i sig, det finns ingen epilog n s lnge. Bdeln har inte bestmt sig n, s att slutstriden drjer lite till.

Vad jag kan erbjuda nu r slutet p epilogens brjan. Brjans slutstrid allts.


Allmn information till Svenska folket
Den 27 februari 2015 har Sveriges Hgsta domstol bekrftat en ny praxis:
EN DOMARE I UNDERRTT FR I DOMSTOLSBESLUT LJUGA P ETT OFRSKMT STT OCH REDOVISA FALSKA SAKUPPGIFTER SOM DEFINITIVT KRNKER EN INDIVID OCH SITT PRIVATA LIV, INDIVIDENS RELATION TILL SIN FAMILJ OCH SIN OMGIVNING.

      Vxj tingsrtts ordfrande i ml nr T 4685-12 har i domen meddelat i Vxj den 7 oktober 2014       (domsklens frsta stycke) anfrt fljande:
ENLIGT VAD SOM FRAMGTT HAR ANMLNINGARNA MOT dotterns pappa LETT TILL EN FLLANDE DOM I FRGA OM OLAGA HOT OCH OFREDANDE MOT dotterns mamma. VIDARE HAR DET FUNNITS BESKSFRBUD FR dotterns pappa ATT KONTAKTA dotterns mamma.
      I citatet ovan har jag ndrat klagandens och motpartens riktiga namn med dotterns pappa och           dotterns mamma.

MEN!
Enligt vad dotterns pappa vet samt enligt flera utdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister som strcker sig ver all tid frn den frsta dagen dotterns pappa och dotterns mamma har trffats till mitten av november 2014, framkomer klart och tydligt att:
"I BELASTNINGSREGISTRET FINNS INGA UPPGIFTER ATT REDOVISA."


Hgsta domstolen har bekrftat grunden till den nya praxisen i beslut Adnr 161-15 signerat av kanslichefen Unto Komujrvi.
I sitt beslut (brev) skriver Unto Komujrvi att beslutet rrande ml 5862 -14 att inte meddela prvningstillstnd kan inte verklagas eller omprvas. Domstolen lmnar inte ngra skl utver vad som framgr av beslutet.

Hgsta domstolens protokoll I ml 5862-14 r daterat 2015-02-19 och r signerat av Justitierd Kerstin Calissendorff samt Frida Barrstrand (fredragande och protokollfrare).
Observera att ml 5862-14 r sambandsml till Hgsta domstolens ml B 6189-14 dr svar p talsfrgan som avser den brottsanklagade domaren drjer ondigtvis fel ordning.
Inte minst att ml 5862-14 innehller fakta relaterade till flera brott intrffade i underrtten, brott som utreds av polis- och klagarmyndigheten bland annat om mened.
Det r obestridligt att alla dessa fakta har definitivt pverkat mlets utgng i underrtten.

I stllet fr att ta stllning till juristens, Anna Edelhjelm, bravader (milt sagt!), medger Justitierdet Kerstin Calissendorff att Anna Edelhjelms klient fr belnas med ver hundra tussen svenska kronor!

      Hgsta domstolens ml 5862-14 avser Gta hovrtts beslut att ej meddela prvningstillstnd i       ml nr T 2893-14 meddelat i Jnkping den 5 november 2014.

      Och slutligen, Gta hovrtts ml nr T 2893-14 avsg verklagandet av Vxj tingsrtts DOM i ml       nr T 4685-12 meddelat i Vxj den 7 oktober 2014.

Tills Hgsta domstolen kommer att besluta i ml B 6189-14 att Gta hovrtts ml nr B 3038-14 mste tas upp utan (bland mycket annat) avvikelse frn ett normalt kontradiktoriskt rttegngsfrfarande som r ett viktigt element i vad som avses med en rttvis rttegng (jfr NJA 2013 s. 813), krver jag att kanslichefen Unto Komujrvi tillsammans med Justitierdet Kerstin Calissendorff och fredraganden/protokollfraren Frida Barrstrand, i ett ppet brev, ber om urskt till dotterns pappa samt frklarar till pappans dotter, till hela Sverige, att:
DOMAREN I VXJ LJG OCH ATT ANMLNINGARNA MOT dotterns pappa HAR ALDRIG LETT TILL NGON FLLANDE DOM I FRGA OM OLAGA HOT OCH OFREDANDE MOT dotterns mamma. VIDARE ATT DET ALDRIG FUNNITS BESKSFRBUD FR "dotterns pappa" ATT KONTAKTA dotterns mamma.

Vnligen hll tyst! Frhandling pgr.


Enligt Claes Borgstrm, advokat och fre detta Jmo, r rttstillmpning politik och vidare att idrott och politik hr ihop.
Inte mindre intressant r Claes Borgstrms argumentering: om domaren inte gillar lagstiftarens bakomliggande vrderingar och syfte med en viss bestmmelse kan hon i det enskilda fallet tillmpa regeln restriktivt alternativt extensivt, beroende p vilket resultat den ena eller andra tolkningen leder till. Tolkningsutrymmet begrnsas endast genom att resultatet inte (uppenbart) fr strida mot praxis.
(Dagens Juridik, september 2008)



Nu praxis i racketsporten Squash: spelet fr en virtuell mlvakt som slutligen avgr matchen.
Som bekant r mlvakt i kriminell jargong en fysisk person som av en vis anledning tar p sig juridiskt ansvar som den felande parten vill undg. En person som tar p sig ansvaret fr brott eller frseelse som ngon annan har begtt.
(Frstr medborgaren vilken drr bankar jag p?)


Under den upplysta despotismens tid (1700-talet) var domstolarna i vissa lnder frbjudna att motivera sina domar. ven domstolarna betraktades som verhetens tjnare och medborgarna borde rtta sig efter myndigheternas bud och befallningar utan att reflektera ver de bakomliggande motiven fr dessas tgrder. Enligt ett demokratiskt betraktelsestt skall dremot den offentliga maktutvningen i s stor utstrckning som mjligt ske under allmnhetens insyn. Att domstolarna motiverar sina domar mjliggr att man kan kontrollera hur de resonerat, ngot som strker frtroendet fr rttsskipningen. Srskilt den frlorande parten kan komma att misstro domstolens ovld om han inte begriper hur dess ledamter resonerat.
Att domstolarna p ngot stt motiverar sina avgranden fljer ocks av Europakonventionens krav p en rttvis rttegng
- P senare tid har ven frgor om hur lsbarheten av domar skall kas diskuterats allt mer. Det rr sig hr om allt frn struktur och disposition till uttrycksstt och ordval i domar. I sammanhanget har framhllits vikten av att parter och andra som inte r juridiskt kunniga kan frst och vertygas av domen.
Att en dom frses med utfrliga domskl har ven andra frdelar n de ovan anfrda. Nr domaren frfattar domsklen kan han eller hon sjlv kontrollera riktigheten av sina tankegngar. Det-hnder ofta att man inser ohllbarheten i ett resonemang frst d man nedtecknat det i skrift. Sitt strsta vrde har dock domsklen p grund av mjligheten verklaga domen. En utfrlig motivering underlttar fr den frlorande parten tt bedma om det lnar sig att verklaga och fr den hgre instansen att verprva domens riktighet.

(Per Olof Ekelf/Henrik Edelstam och Mikael Pauli, 2011)


Enligt Fredrik Wersll, president Svea hovrtt, ett starkt och oberoende domstolsvsende r ett av fundamenten i en demokrati byggd p rttsstatliga principer. Men en domarmakt byggd p dessa principer mste ocks prglas av legitimitet och ansvar.
Ju mer makt vi domare fr desto strre omsorg krvs fr att inte g utanfr lagstiftarens ramar, sger Fredrik Wersll.
(Dagens Juridik, december 2014)


I Sverige har vi, tack och lov, snlla och kompetenta domare som knappast behver anmlas fr ngra tjnstefel. Men om det otroliga skulle intrffa att man skulle bli utsatt fr det, ett tjnstefel allts, mot all frmodan, ja d kan man polisanmla med (bland annat) hnvisning till 20:e kapitel, 1:a paragraf i Brottsbalken.
Det helt osannolika har hnt: en svensk domare har ljugit, spridit falska uppgifter i en offentlig handling och drmed, kort sagt, begtt ett tjnstefel, vilket som sagt knappast hnder

Vad kommer att hnda i fortsttningen om utvecklingen fortstter som beskrivs hr ovan, dr medborgares rttigheter nonchaleras hos landets hgsta domstol?
Tyvrr har JO och JK ocks alltmer blivit instanser som har som huvudsyfte att hlla renden borta frn Europadomstolen.
Vad finns det d fr mjlighet att granska myndigheter och myndighetspersoner som missbrukar den offentliga makten? Vem granskar granskarna?


* * *


Den hr, av mig kallad squashturnering, har utvecklats alltmer s den har blivit en mycket invecklad historia.

I takt med spelets utveckling (ls: invecklad historia) har mnga deltagare dragits in. Ngra friviliga, ngra ofriviliga. Det var inte alls svrt att manipulera till friviliga den andra gruppen. Att manipulera folk r inte alls svrt fr de som besitter makt.
Men om detta och mycket mer i kommande avsnitt.

Det hr r inte slutet. Det r inte ens brjan p slutet. Men det r, kanske, brjans slut.             (Winston Churchill)

Hng me !

P.S.
Living tomorrow - Where in the world will I be
Tomorrow How far am I able to see?
Or am I needed here
Now Ive found that the world is round and of course it rains everyday.

D.S.


Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Finns det utrymme sko sig sjlv
Aprop brottsbengna domare och korrupta tjnstemn

Tv expressiva bilder frn ppet hus med Uppdrag gransknings redaktion som lockade runt hundra personer frn allmnheten till kulturhuset Palladium i Vxj, 25 oktober, 2014.


Det verkar som att ngra brottsbengna tjnstemn med hjlp av ngra andra, mer eller mindre, brottsbengna individer, r definitivt bestmda att omvandla svenskt rttsvsen i rena rama svenskt (rtts)ovsen genom att beg brott efter brott.

Det verkar som att p min bekostnad kommer domstolsverket berika sin praxis databas.
Jag har tidigare relaterat om cirkuset med tidigare klagaren som vid ett senare tillflle har agerat som domare i (princip) samma rende, med samma aktrer, cirkus som har tvingat tidigare JO Mats Melin att vandra till tjnsten som ordfrande i Hgsta frvaltningsdomstolen.

Nu r en annan domare (rdman) p tur, frn samma tingsrtt, som kanske kommer att tvinga ytterligare ngon hjdare p vift.
n s lnge har tal vckts mot respektive rdman fr grovt tjnstefel (vid hovrtten).
Vi fr se vad DOM kommer att hitta p efter att ha ertappats med fingrarna i syltburken (igen!).
Aprop (rtts)ovsen.
Av frklarliga skl vntar vi med att avslja detaljer, n s lnge.

Som sagt, finns det utrymme sko sig sjlv d r det alltid ngon som gr det.

Vi terkommer!

01/12 2013

07:45

Rttsvsendet - Locket p?

Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Rttsvsendet - Locket p?
Justitierdet Gran Lambertz brjar tjnstgra i Lagrdet1) i december.
Frflyttningen har inget samband med kritikstormen mot Lambertz agerande i Quick-fallet, sger justitierdet Stefan Lindskog till Aftonbladet.
Samtidigt psts att omplaceringen kommer bara dagar efter ett enskilt samtal med Hgsta domstolens2) ordfrande, Marianne Lundius. Tidningens rubrik kommer dagen efter rubriken:
<< Hovrttspresidenten Fredrik Wersll vill stta munkavle p Gran Lambertz.
Det avsljas i en hemlig mejlkonversation som Aftonbladet tagit del av.
Jag skulle, i all vlmening, vilja vdja till dig att tills vidare hlla dina tankar i rendet fr dig sjlv, skriver Wersll. >>

Det r svrt att avskeda en domare i det svenska rttvsendet.
D spelar vi squash istllet.

Fotnot:
1)Hgsta domstolen r i Sverige hgsta instansen i det allmnna domstolsvsendet. Hgsta domstolen r sista instans i tvisteml, brottml och renden som har avgjorts av hovrtt.
2)Sverige har ett Lagrd som har till uppgift att yttra sig ver lagfrslag. Sdana yttranden avges p begran av regeringen eller av riksdagsutskott. Bl.a. skall Lagrdet normalt hras ver frslag till ndringar i de grundlagar som gller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och ver frslag till lagar som berr enskilda mnniskors fri- och rttigheter, deras personliga och ekonomiska frhllanden eller deras skyldigheter gentemot det allmnna.(...) (lagradet.se)
S nu har vi locket p!


Gran Lambertz kommer inte lngre kunna dma i Hgsta domstolen eller uttala sig i HD:s vgnar.
Han ska granska lagfrslag p regeringens eller ett riksdagsutskotts begran i Lagrdet i stllet.

Drmed har Gran Lambertz inte ngot mer att sga som Hgsta domstolens representant.
Dremot fr inte Gran Lambertz fortstta tiga om den ena och den andra


Snacka om squash turnering!
Squash, mer och mer
Det verkar som att grenen r p vg att spridas mer och mer...

Hrmed terkopplar jag till mitt lfte att terkomma och avslja ngra detaljer, inte minst fr att frsvara min dotter frn alla vanvettiga fifflare som i deras sjuka vrld utnyttjar barn som frskskaniner. (se nedan Vem granskar granskarna?)

Jag brjar hr med att nmna om min korrespondens med JK inled den 3 december 2006
Var det d kanske startskottet till Hannes Rstam dokumentr om Thomas Quick ?
Vem vet? Hannes Rstam (RIP) kan inte lngre besvara frgan tyvrr. Men korrespondensen finns kvar


PS. Vad gller Thomas Quick/Sture Bergwall och lite till... Lt mig terkomma senare! DS.



27/11 2013

01:30

Vem granskar granskarna?

Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Vem granskar granskarna?
En ny kommission En ny granskning
I kvllens Veckans brott (SVT1) mttes flera av nyckelspelarna i Quickhrvan och vgen till dagens lge debatterades hrt.
SVT1 - Dagens brott, 2013-11-26

Mina kra vnner:
Frst mste man f ordning bland de fifflarna p golvet som mjliggr att Sveriges rttsvsende hamnar i ett sdant katastrofalt lge.
Man mste f ordning bland de korrupta skojarna p golvet som gr mjlig att en ordfrande i domstol blir chefsklagare och ungefr samtidigt en klagare frn samma klagarkammare blir domare i samma tingsrtt i ett desperat frsk att stta locket p en hrva dr bde ordfranden/chefsklagaren och klagaren/domaren har medverkat i princip i samma renden verfyllda av upprepade grova tjnstefel deras egna samt andras grova tjnstefel med koppling till bland annat psykiatrin dr psykiatriker (personal inom psykiatrin) som knappast kan uttrycka en hel mening p svenska utnyttjas p olika stt.
Dessa fifflare r de som banar vgen fr att Sveriges rttsvsende hamnar i katastrofala lget att komission mste tillsttas fr att granska rttsvsendets och rttspsykiatrins roll i till exempel fallet Thomas Quick (numera Sture Bergwall).
Att justitieminister Beatrice Ask undrar om hur det kan komma sig att vi fr fllande domar i tta fall av mord, vilket senare leder till friande domar. I ett fall dr tidigare justitiekansler, Gran Lambertz ser inga konstigheter, inget fel, ingen rttsskandal i det intrffade. Medierna har gtt p en blsning och granskningen ska inte ses som en sgning av rttsprocessen, enligt Lambertz.
Pstende som tvingade polisprofessorn Leif GW Persson att pst att det stora mysteriet r att en person som Gran Lambertz kan sitta i vr hgsta domstol - en gigantisk rttsskandal.

Men frst mste man f ordning bland de fifflarna hr nere p golvet.

Dessa fifflare frsvaras i en sista instans av rttsvsendets hgst uppsatta. Gran Lambertz och mnga andra vet vad jag pratar om,

Jag har lovat att terkomma och avslja hela hrvan, och det kommer jag att gra.
Inte minst fr att frsvara min dotter frn alla vanvettiga fifflare som i deras sjuka vrld utnyttjar barn som frskskaniner.



Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Mycket ska man lsa innan gonen trillar ur.

Mycket ska man lsa eller hra... Ett annat beslut som borde ha meddelats den 1:a april

Allts, en fre detta polis i Kronoberg som sttt talad fr sexuellt ofredande friades i dag av Vxj tingsrtt. Mannen var misstnkt fr att flera gnger ha blottat sig fr en kvinna och ocks onanerat i ett fnster i sitt hem. Men enligt tingsrtten gr det inte att bevisa att mannens grning var riktad mot en bestmd person, och han kan drfr inte dmas fr sexuellt ofredande. (SR - P4/Kronoberg)

(Lngre ner - 05/02 - kan ni lsa om kvinnan som trots att hon inte var i verklig nd, s var hennes upplevelse av det s stark att hon inte anses skyldig efter att ha krt i 145 kilometer i timmen p en 90-vg med 1,63 promille alkohol i blodet.)

OBS! Glm inte att flja nyhetsremsan ovan... (javascript mste vara aktiverat)


05/02 2013

18:58

Ska man skratta eller grta?

Category: Rttsvsendet
Posted by: valens Permalink
Ska man skratta eller grta?
Ska man grta eller skratta t rttsvsendet?
Frn TT/Inrikes via Metro kommer rhundradets roligaste/pinsammaste nyhet som avser rttsvsendet

En kvinna hade 1,63 promille alkohol i blodet nr hon krde i 145 kilometer i timmen p en 90-vg, krockade och sedan voltade. nd frias hon av Helsingborgs tingsrtt eftersom rtten anser att kvinnan befann sig i "inbillad nd" d hon trodde att hennes man ville skada henne. I sjlva verket ville han hindra henne frn att kra berusad, skriver Metro.

Trots att kvinnan inte var i verklig nd, s var hennes upplevelse av det s stark att hon inte anses skyldig.


Ingen kommentar. Man blir helt stum!
Och trgd av... bde skratt och grt!!!

 

 
 
  < Arkiv >           Hem