Jag r ett offer som vgrar acceptera handlingen som gr mig till offer...

  'Like a bird on the wire, like a drunk in a midnight choir       -       I have tried in my way to be free. '  

 

Frenta Nationernas allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna:

Artikel 1:   Alla r fdda fria med lika vrde och rttigheter.

Artikel 2:   Alla har lika rttigheter oavset ras, kn, sprk, sikt eller religion.

Artikel 3:   Alla har rtt till liv, frihet och personlig skerhet.

Artikel 4:   Ingen fr hllas i slaveri eller trldom; slaveri och slavhandel i alla dess former ro frbjudna.

Artikel 5: INGEN M UTSTTAS FR TORTYR ELLER GRYM, OMNSKLIG, FRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

Artikel 6:   Alla har rtt att verallt erknnas som person i lagens mening.

Artikel 7:   ALLA R LIKA INFR LAGEN OCH R BERTTIGADE TILL SAMMA SKYDD AV LAGEN UTAN DISKRIMINERING.

Artikel 8:   ALLA HAR RTT TILL HJLP FRN SITT LANDS DOMSTOLAR ATT HVDA SINA GRUNDLGGANDE RTTIGHETER.

Artikel 9:   Ingen fr godtyckligt anhllas, fngslas eller landsfrvisas.

Artikel 10:   Alla har rtt till opartisk rttegng.

Artikel 11:   Alla skall betraktas som oskyldiga tills skuld bevisats.

Artikel 12:   Alla har rtt till skydd av sitt privat liv och inte heller fr utsttas fr angrepp p sin heder eller sitt anseende.

Artikel 13:   Alla har rtt att fritt resa inom och ut ur varje land och tervnda till sitt eget land.

Artikel 14:   Alla har rtt till fristad frn frfljelse.

Artikel 15:   Alla har rtt till en nationalitet.

Artikel 16:   Alla vuxna har rtt att av sitt fria val ing ktenskap och bilda familj.

Artikel 17:   Alla har rtt att ga egendom.

Artikel 18:   Alla har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Artikel 19:   ALLA HAR RTT TILL SIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET.

Artikel 20:   Alla har rtt till mtes- och freningsfrihet.

Artikel 21:   Alla har rtt att ta del i sitt lands styrelse; till lika tilltrde till allmn tjnst i sitt land.

Artikel 22:   Alla har rtt till social trygghet och r berttigade till ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter.

Artikel 23:   Alla har rtt till arbete, till fritt val av sysselsttning, till rttvisa och tillfredsstllande arbetsfrhllanden.

Artikel 24:   Alla har rtt till vila och fritid.

Artikel 25:   Alla har rtt till en levnadsstandard tillrcklig fr den egna och familjens hlsa och vlbefinnande.

Artikel 26:   Alla har rtt till undervisning.

Artikel 27:   Alla har rtt fritt ta del av kultur och vetenskap.

Artikel 28:   Alla har rtt till en samhllsordning dr de mnskliga rttigheter kan frverkligas.

Artikel 29:   Alla har lagenliga plikter mot det demokratiska samhllet.

Artikel 30:   Ingen rttighet fr beropas av ngon fr att omintetgra de mnskliga rttigheterna fr andra.

LT BARNEN VARA BARN     - INTE VUXNA I MINDRE STORLEK

LET THE CHILDREN BE CHILDREN     - NOT ADULTS IN SMALLER SIZE

  < Arkiv >           Hem         >>> 50 >>>                                
Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Nr sanningen hinner ikapp... REMIX
Fr lite drygt 7 r skrev jag om rttsapparaten: infiltratrer, brottsprovokation och lite till i inlgget Nr sanningen hinner ikapp...

Inledningsvis redovisade jag vad frre rikskriminalchefen Tommy Lindstrm i en debatt artikel (Gate Report #06/08) skrev Agenter, informatrer, infiltratrer. Vi ser dem p film men de finns ocks i en verklighet nra dig.

Min bedmning var att ett nnu strre problem uppstr nr polisen/infiltratren missbrukar helt sitt uppdrag.
Ett tydligt exempel har vi i senaste polisprovokation skandal avsljat av TV4 och hrt kritiserat av riksklagaren Nils-Eric Schultz.
D, i 2011 (!) enligt TV4, hvdade polisen att frn och med december i fjol (allts 2010!) har man fryst all infiltratrsverksamhet. Men eftersom TV4 inte fr stlla ngra frgor till polisen r det svrt att veta skert Dremot stmmer det med mina egna iakttagelser!

Infiltratr karusellen r i stndig rrelse: visa infiltratrer flyttas eller byter helt enkelt plats med varandra

Idag?
Enligt SVT, amerikanska narkotikapolisen DEA agerade p svensk mark, helt utan
tillstnd, under den stora utredningen Operation Playa. En agent och svensk polis frskte rekrytera en gravid smbarnsmamma som informatr.
Hennes uppgift skulle vara att bli spindel i ntet i en frmodad narkotikaliga och i hemlighet ge polisen information om detta. Kvinnan tackade nej till ett erbjudande om 50 000 kr.
Att vara informatr r det absolut farligaste uppdraget man kan ha, sger (igen) Nils Erik Schultz som arbetat med fall dr mnniskor anvnts av polisen. (frn svt.se/text s. 109, 2018-05-29)

Att rekrytera (utnyttja!) kvinnor (oftast brottsliga) och deras barn i livsfarliga informatrsaktiviteter r bde oetiskt och brottsligt!
SOM SAGT, PROBLEM UPPSTR NR POLISEN/INFILTRATREN MISSBRUKAR HELT SITT UPPDRAG.

Squash turneringen fortstter, hng m!




Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Fallet Kevin - hrt mot rttsvsendet och rttsskerhet
Blir illamende av vad de utsatts fr

SVT Nyheter snde direkt frn klagarmyndighetens presskonferens.
live SVT Nyheter


Jag kan bara hlla med Rickard L Sjberg, mannen som slog larm om Kevinutredningen: Blir illamende av vad de utsatts fr

Hller ven med tidigare verklagaren Sven-Erik Alhem (idag, Frbundsordfrande i Brottsofferjouren Sverige):
Nr nu den s kallade domen kommer i form av ett nytt klagarbeslut, ett beslut som friar de tidigare utpekade mrdarna, s faller ocks denna dom hrt mot rttsvsendet.

Inte minst med klagaren Niclas Wargrens slutsats hller jag med.
Han r bland annat mycket kritisk till beskrivningen av hndelsefrloppet och mot det pressmeddelande som polisen skickade ut efter att Kevin dtt 1998 dr man skrev att pojkarna var skyldiga.
Detta r jag mycket kritisk till, hr har det brustit.

*

Hoppas att de privatpersoner som falskt anmler (fr egen vinning eller under tvng) och drmed deras uppdragsgivare samt klagare och domare ser ver deras mrkliga upptrdande (milt sagt) med bedmningar som leder till (utver deras egna frdelar) lnga mardrmmar, till frstrda barndom fattar vad jag menar! Det r aldrig fr sent.

Som tidigare skrivit:
Privatpersoner som (falskt) anmler samt klagare och deras bedmningar, rena rama Squashturnering!



18/03 2018

16:41

HAR NI HRT?

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
HAR NI HRT?
Ny mnniskorttsmyndighet

Enligt TT

FN:s Parisprinciper frn 1993 slr fast att en institution fr mnskliga rttigheter ska ha en rdgivande och rapporterande funktion, men ocks kunna uppmrksamma regeringen p situationer dr de mnskliga rttigheterna krnks och lgga fram frslag fr att komma till rtta med dem.

Institutionen br ocks ha rtt att offentliggra sina stllningstaganden och rekommendationer, endera direkt till allmnheten eller via press och andra medier.

Utredningen ska vara klar fr redovisning den 31 juli 2018.

Klla: Regeringen

Sverige har ett gott rykte om sig nr det kommer till mnskliga rttigheter, men saknar en srskild institution som ser till att dessa efterlevs. Efter kritik frn FN ska regeringen nu inrtta en sdan. En utredare har till sommaren p sig att ta fram frslag p hur myndigheten ska se ut, enligt GP.

Man har ett gott rykte... nd... kritik frn FN...

PS. Har vi inte en fungerande Grundlag i Sverige?
Vem vet? Inte jag

(Obs! Nu muras en ny brandvgg mina vnner)

OM NI HAR MISSAT (p denna sida):
"Justice must not only be done, it must also be seen to be done!"


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Palmemordet: Om sanning och lgn
Enligt dagens Uppdrag granskning (SVT) blev domstolen vilseledd under Palmerttegngen.
Poliser i Palmegruppen lockade missbrukare med stora summor pengar fr att de skulle vittna i rttegngen mot Christer Pettersson.
Nr ett vittne berttade det under rttegngen, frnekades det av klagaren.
Uppdrag granskning har ftt tillgng till bandet som bevisar att domstolen blev vilseledd.

SVT - UG 2018-02-21
SVT UG 2018-02-21

r 1987 hjde regeringen belningen till 50 miljoner kronor fr den som kunde lmna avgrande uppgifter om vem som ddade Olof Palme.

Den stora belningen har gtt som en rd trd genom hela Palmeutredningen. Flera missbrukare har genom ren hvdat att polisen lockade dem med pengar och manipulerade deras vittnesml.
Polisen lockade mig med massa pengar

En av dem r Christer Petterssons vn, Harri Miekkalinna. I Stockholms tingsrtt 1989 berttade han vad en av poliserna sagt till honom:
Hjlper du oss s kan du inte bara kpa huset utan hela samhllet.

Han sa ocks:
Jag vill understryka att polisen lockade mig med dessa pengar, det finns 50 miljoner i potten.

Men anklagelserna har aldrig bevisats. Polis och klagare har bestmt avfrdat missbrukarnas uppgifter.

P SVT.se kan man lsa vidare:

Vittne hvdade att han manipulerats
Hans lvebro, fre detta spaningsledaren, sger att polisen naturligtvis inte fick ge sken av att vittnen och andra skulle f stora summor pengar om Christer Pettersson flldes.
Skulle man gjort p det sttet hade man inte ftt vara kvar, sger han till Uppdrag granskning.

En annan missbrukare i Christer Petterssons krets som berttade om polisens metoder var vittnet Ulf. Han frhrdes om Petterssons alibi under mordnatten.

Plockade fram inspelningen
Ulf hvdade att Palmegruppen manipulerat honom och sagt att han skulle f 50 miljoner kronor om Pettersson flldes. Drfr hade han ocks lmnat felaktiga uppgifter om Petterson, som han tog tillbaka.

I rttssalen plockade chefsklagare Anders Helin fram inspelningen frn polisfrhret med Ulf, och sa:
Vet du vad jag har hr? Jag har bandet frn frhret. Det finns ingenting i detta band som tyder p att de nmnt siffran 50 miljoner.
Man fr inte gra s

Men Uppdrag granskning kan nu avslja att domstolen blev vilseledd av en av Sveriges frmsta klagare, efter att vi ftt tag p det band som frhret spelades in p.
Dr framgr att missbrukaren Ulf hade rtt.

Polis: Om han blir dmd d va, d kan du kpa dina hstar sen.
Ulf: Menar du att jag skulle f belning fr det hr d?
Polis: Du vet hur mycket som ligger i potten.
Ulf: Ja, skulle jag f de pengarna d?
Polis: 50 miljoner.

Advokat Leif Silbersky tar del av Uppdrag gransknings material. Han kallar det som nu framkommer fr en skam.
Det hr r en skam, som drar skam ver svenskt polisvsende. Man fr inte gra s. Det r direkt tjnstefel. Man ljuger ju. Man lmnar fram ett ofullstndigt material, sger Silbersky.

Uppdrag gransknings reportage om Christer Pettersson publiceras p SVT Play som en specialgjord serie frn och med onsdag den 21 februari. Granskningen snds ocks p ordinarie sndningstid p onsdag den 21 och 28 februari.
MISSA INTE DET!

* * *

Det terstr en frga:
BLEV DOMSTOLEN VERKLIGEN VILSELEDD, ELLER?

Lt oss terkomma



Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Dagens rttsuppfattning: Om domstolarnas ansvar och maktutvning
Anne Ramberg Svea hovrtt arrangerar idag den 16 februari ett seminarium om grnsen fr domstolarnas maktutvning och hur domstolarnas oberoende bst kan skyddas i tider av politisk oro. Temat r synnerligen aktuellt. Det r nog mer aktuellt n vad hovrttspresidenten Fredrik Wersll kunde ana nr han redan fr flera mnader sedan inbjd till diskussionen.

Det kan man lsa p Sveriges advokatsamfundets generalsekreterare Anne Rambergs blogg.

Lt oss blddra lite igenom texten:

"Enligt min mening r domstolarnas yttersta uppgift just att frsvara rttsstaten och de principer som ligger till grund fr denna. Att skydda den demokratiska rttsordningen genom en effektivt och rttssker rttstillmpning.

(...)

Domaryrket har alltid vilat p medborgarnas frtroende. Det bygger p att det fr den gode domaren inte spelar ngon roll vem som vinner och vem som frlorar. Ett argument som brukar anfras r att om lagstiftningen lmnar alltfr stort utrymme t domstolarnas tolkning kar risken fr godtycke och politisk styrning. Att domaren har personliga vrderingar r sjlvklart och ofrnkomligt. Men, han mste frst och respektera de allmnt etablerade normer som ligger till grund fr lagstiftningen. Domaren mste i det enskilda fallet kunna bortse frn sina egna vertygelser och erfarenheter. Han mste ha integritet.

(...)

Det handlar inte om makt i frsta hand utom om ansvar.

Det r nr lagstiftaren eller den verkstllande makten anvnder sin makt till att Rule by law, i stllet fr att tillmpa the Rule of law som domarens ansvar fr upprtthllandet av den enskildes fri och rttigheter, och drigenom den demokratiska rttsstatens principer, blir srskilt tydligt. Det r, som jag ser det, i den skiljelinjen som grnsen fr domstolarnas ansvar och maktutvning gr."


Eller titta upp utan att sparka ner:
Justice must not only be done, it must also be seen to be done!
Hng me !


15/03 2016

16:00

Ingen nmnd, Ingen glmd

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Ingen nmnd, Ingen glmd
Ny lag trder i kraft den 1 juli i r.
ntligen har man kommit till insikten om situationens allvar - att samhllets instllning mste vara att vi inte kan acceptera en systemhotande kriminalitet.

Syftet med de strngare lagarna r att komma t ledare inom de kriminella gng som vxer sig allt starkare.
Enligt justitieminister Morgan Johansson (S) r syftet med de strngare lagarna att komma t ledare inom de kriminella organisationer som vxer sig allt starkare.
Vi kriminaliserar underltenhet att frhindra brott och det kommer att trffa dem som har en ledande stllning inom gngen, sa justitieminister Morgan Johansson (SVT Nyheter).

Ja DE vxer s det knakar och DE finns verallt i samhllet.
Och som sagt:
Ingen glmd, Ingen nmnd (N!)

PSssst
Det hr r inte slutet. Det r inte ens brjan p slutet. Men det r, kanske, brjans slut.             (Winston Churchill)

Hng me !


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
En bild - en hndelse. Mnga minnesbilder
Hkan Nordling, (dvarande) chef fr tingsrtten och Beatrice Ask, (dvarande) justitieminister inviger de nya domstolarna i Vxj (april, 2011).
Foto: Viktoria Vlil - Sveriges Radio (P4/Kronoberg - Publicerat fredag 8 april 2011 kl 15:46)


En bild som pminner mig om bde d- och nutid.
Den pminner mig om kravet p att bandet mste klippas itu. Med den ena handen.
Att det r hg tid att knyta nven och hrt sl den i bordet. Den andra handen, allts.

Bilderna lagras p vrt minne och som bekant med hjlp av minnet kan tankefrmgan ta itu med de problem som mter oss.

Det har hnt alldeles fr mycket och det finns ingen anledning att vnta lngre. Inte mer n ngra dagar, i alla fall. Det r hg tid att klippa bandet samt sl nven i bordet mot den uppluckrade moralen inom rttsvsendet.
Man suckar djupt och blir hpen ver rttsrtans frckhet som tvingar vrt samhlle, lngsamt men skert, dras lngt ner i en mrk rttsoskerhet.

Det finns alldeles fr mnga skrupellsa individer (inte minst tjnstemn) som alltid hittar kryphl (ibland kriminella handlingar) fr att tjna pengar eller andra privilegier p att krnka andra mnniskor. Det r fullstndigt frfrligt.

Det vrsta (ur samhllets synvinkel) r att vilseledande kan ske p flera olika stt, bl.a. genom att man aktivt uppvcker (framkallar) en villfarelse hos ngon annan eller aktivt frstrker eller vidmakthller en redan existerande villfarelse hos den andre, s att den blir handlingsmotiverande fr denne.
Ett vilseledande i rttslig mening kan ske ocks genom passivitet, dvs. genom underltenhet att gra ngot.


* * *


Lt oss minnas vad varje svensk br veta:

Hur Sverige ska styras framgr av regeringsformen, som r en av Sveriges fyra grundlagar.

1 kap.

1 All offentlig makt i Sverige utgr frn folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger p fri siktsbildning och p allmn och lika rstrtt. Den frverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sjlvstyrelse.
Den offentliga makten utvas under lagarna.

2 Den offentliga makten skall utvas med respekt fr alla mnniskors lika vrde och fr den enskilda mnniskans frihet och vrdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella vlfrd skall vara grundlggande ml fr den offentliga verksamheten.
Det skall srskilt ligga det allmnna att trygga rtten till arbete, bostad och utbildning samt att verka fr social omsorg och trygghet och fr en god levnadsmilj.
Det allmnna skall verka fr att demokratins ider blir vgledande inom samhllets alla omrden. Det allmnna skall tillfrskra mn och kvinnor lika rttigheter samt vrna den enskildes privatliv och familjeliv.
Etniska, sprkliga och religisa minoriteters mjligheter att behlla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv br frmjas.

()

9 Domstolar samt frvaltningsmyndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet infr lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

*

Squashturneringens deltagare - nsta !




Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Frn rttsrta till rttsvergrepp med hnvisning till Stockholmssyndromet
Rttsrta r ett begrepp som myntades 1950 och snabbt vann stor spridning i den svenska pressdebatten dr rttsskandaler, korruption och maktmissbruk p hg niv i samhllet kritiserades.
Vilhelm Moberg
En aktiv polemiker var Vilhelm Moberg, som var starkt engagerad i kampen mot vad han sg som den svenska rttsrtan. (wiki)
Under de frsta ren spelade rdsla fr befarade skadeverkningar av avkriminaliseringen av homosexualitet (1944) en central roll i debatten. Rttsskerheten ansgs ocks sttas ur spel av att homosexuella skyddade varandra och anvnde rttsmaskineriet fr repressalier mot sina motstndare.

Hur str det till med de nmnda skadeverkningarna som homosexuella stmplades med, idag?

Kronologiskt sett finns det mycket mer att g igenom vad gller rttsrtan men, n s lnge, jag njer mig att hnvisa till Lundquistaffren dr ifrgasattes hur en domare, i Stockholm under 16 r kunnat friknnas frn en rad av anmlningar. Slutligen dmdes domaren Lundquist till avsttning och 18 mnader fngelse fr bland annat grovt bedrgeri.
Idag r svenska folkets urgamla rtt att f sin sak prvad i flera rttsinstanser kraftigt begrnsad.
En indikation p allvaret r att, bland mnga andra, till och med Skatteverket tillsammans med tio nringslivsorganisationer (i Dagens Industri) sgade frslaget, skrev Eric Erfors i Expressen fr ett par r sedan. Han nmnde vidare att t.o.m. sjlvaste Justitieombudsmannen, JO, stmde in i kritikerkren. JO konstaterade att Sverige mste flja Europakonventionens krav p att "f skuldfrgan eller pfljden omprvad av hgre domstol" och att vi mste sikta hgre n ngon mjlig miniminiv.
Hur str det till med rtten att f sin sak prvad i flera rttsinstanser, idag? Vi terkommer.

I mitt tidigare inlgg Mot dumheten kmpar sjlva gudarna frgves citerade jag Advokatsamfundets generalsekreterare, Anne Ramberg - bland annat: "Kravet p opartiskhet kommer ocks till uttryck bland annat i de jvsregler som rttegngsordningen innefattar. Reglerna om domarjv i rttegngsbalken bygger p en av grundpelarna i domaretiken, nmligen att domaren inte bara de facto ska vara opartisk utan att dessutom inget fr frekomma som kan vara gnat att rubba frtroendet fr domarens opartiskhet. Ansvaret vilar domaren att sjlvmant ge till knna att det freligger ngon omstndighet, som kan antas utgra jv mot honom."
Hur str det till med frtroendet fr domarens opartiskhet, med domaretiken, idag? Vi terkommer.

I mina inlgg om Bdeln (Bdeln Bdlarna och deras folk och vidare tom Bdeln I Per Lagerkvists spr) lovade jag terkomma med min pbrjade historian om squashturneringen samt sambandet mellan dessa pusselbitar: squashturneringen - Bdeln och bdelsfolk.
Ett lfte r ett lfte. Ingen nmnd och ingen glmd, men... Vi terkommer.
Jag, med handen p hjrtat, kan ltt men rligt pst vara en envis person med en mycket stark vilja som har ett ganska bra grepp ver svensk frfattning och vgade utmana myndigheterna fr att kunna bibehlla mitt (och inte minst relationen till min dotter) oflckade anseende.
Hur mnga andra kan pst, att vid flera olika tillfllen - gng p gng, nekats att f sin sak p ett opartiskt stt prvad i rtten, eller prvad verhuvudtaget? Det vet jag inte,
Det vad jag r skert p det r att efter en lng och slitsamt strid som har frstrt minst 14 r av mitt liv r vi nu ngra meter frn mlet.
Det fr inte rcka med att en enskild individ med jrnvilja, p goda grunder frsker slingra sig ur ett rttsvergrepp. Samhllet mste ta ansvar och se till att rttsvisa verkligen skipas och att sdana rttsvergrepp aldrig fr upprepas.

Rttsskerhet innebr att det finns en rttsordning som br ge individen skydd mot vergrepp frn samhllet och andra individer; i denna rttsordning mste ing juridisk trygghet och att rttsreglerna tillmpas frutsgbart och effektivt.
I dess mest minimala betydelse innebr rttsskerheten juridisk rttvisa.

Sist men inte minst om Stockholmssyndromet och dess koppling till mina begrepp om bland annat squashturneringen och Bdeln, bdlarna och deras folk
Som mnga vet, Stockholmssyndromet r ett psykologiskt tillstnd dr kidnappningsoffer eller personer hllna fngar mot sin vilja utvecklar en relation till kidnapparen/kidnapparna och tar parti fr frvaren mot polisen. (wiki)
Detta kan vara helt enkelt ett uttryck fr identifikation med frvaren som r ett traumarelaterat psykiskt fenomen, som innebr att en utsatt person identifierar sig med angriparen. Det r en form av introjektiv identifikation, motsatsen till projektion.


* * *


Vilka n oppnade drrar bankar jag p?
Enligt mina konservativa bakomliggande begrepp, kommer desserten serveras efter avslutad mltid.

Vem granskar granskarna?

Vi terkommer.




Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
En liten reflektion aprop barnkonventionen och lite till
Fakta FN:s barnkonvention
Barnkonventionen innehller bestmmelser om mnskliga rttigheter fr barn. Den r rttsligt bindande.
Konventionen slr fast att barn inte r frldrars eller andra vuxnas godelar utan individer med egna rttigheter.
Barn har ocks speciella behov av skydd och std.
Power To The PeopleI en artikel p DN.DEBATT (2014-11-20) kan man lsa bland annat:
Men det rcker inte heller med nya arbetsmetoder. Det krvs ocks kunskap om det frhllningsstt till barn som genomsyrar konventionen. Vi mste ta till oss barnkonventionens stt att se p barn som fullvrdiga individer med samma vrde som vuxna. Vi mste sluta se barndomen som en transportstrcka till vuxenlivet, utan i stllet som en tid med lika hgt vrde som vuxenlivet. Barn r inte frldrarnas godelar utan individer med egna rttigheter. Det innebr att vi mste slppa in barnen i beslutsprocesserna, ven i kommunerna.
Den goda viljan att gra det bsta fr barnen kanske finns dr, men r vi vuxna beredda att ge barn inflytande p riktigt?

* * *

Imorgon, fredag den 21 november 2014 kommer Ricky Jackson, 57, att g fri. Han blir drmed den oskyldigt dmde som suttit lngst tid i ett amerikanskt fngelse. 39 r.
1975 dmdes Ricky Jackson tillsammans med tv andra brder fr mordet p Harold Franks, en postanvisning sljare i Cleveland-omrdet.
Han dmdes efter att den d 12-rige Eddie Vernon vittnade om att han sg attacken, enligt domstolshandlingar. Inga andra bevis kunde bringas.
Denna vecka, Vernon (vittnen, nu 51 r gammal) berttade fr en domare i Cleveland, Ohio, att han frskte behaga andra, d han gav en falsk berttelse baserad p information frn en vn och polisen som utfodrats honom detaljerna, skapade ett nt av lgner som hjlpte dma Jackson och de andra mnnen. Han sa att han gav myndigheterna namnen p de tre mn, drfr att han trodde att han gjorde det rtta.
Ricky Jackson, 57 - Oskyldig
"All information matades mig", sade Vernon, som kom fram fr att ndra sin berttelse efter att talat med en prst. "Jag har inte ngon kunskap om vad som hnde p brottsplatsen."

* * *

Men tillbaks till barnkonventionen och frberedelser till ytterligare brott under mottot Sndra och Hrska.

Det rcker inte med att 2006 rs lagndringar har medfrt ett kat krig mellan frldrar vad gller vrdnadstvister grundade p ett s kallad tydligare fokus p riskbedmning.
Om uppgifter om vld frs fram i ett ml om vrdnad, boende och umgnge understryks numera att uppgifterna alltid mste prvas. Av Hgsta domstolens avgrande i NJA 2006 s. 26 klargrs att den ena frlderns vld mot den andra kan utgra grund fr ensam vrdnad.

Det rckte allts inte med en del frldrars bengenhet att skapa och underhlla phittade konflikter. Nu r lagstiftaren p vg att luras dra in vra barn i manipulerade konflikter.
Det r vlknd och bevisat hur enkelt kan vuxna manipuleras p jobbet, via massmedia, osv. Vilken intelligens mnniska som helst kan frst hur enkelt det r att manipulera minderriga.

Ja!
Gissa vem har intresse och vem kommer att fortsttningsvis dra nytta av underbyggda, phittade konflikter eller barnens inbillade vilja under eviga mottot Sndra och Hrska.


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Mot dumheten kmpar sjlva gudarna frgves
Aprop brottsbengna domare och korrupta tjnstemn

I Sveriges advokatsamfunds tidskrift Advokaten (nr 7, rgng 80) skriver generalsekreteraren Anne Ramberg i sin ledare, bland annat:

Kravet p opartiskhet kommer ocks till uttryck bland annat i de jvsregler som rttegngsordningen innefattar. Reglerna om domarjv i rttegngsbalken bygger p en av grundpelarna i domaretiken, nmligen att domaren inte bara de facto ska vara opartisk utan att dessutom inget fr frekomma som kan vara gnat att rubba frtroendet fr domarens opartiskhet. Ansvaret vilar domaren att sjlvmant ge till knna att det freligger ngon omstndighet, som kan antas utgra jv mot honom.

()

Att domaren har personliga vrderingar r givetvis sjlvklart och ofrnkomligt. Men, han br frst och respektera de allmnt etablerade normer som ligger till grund fr lagstiftningen. Domaren mste i det enskilda fallet kunna bortse frn sina egna vertygelser och erfarenheter. Han mste ocks vara terhllsam med att ge uttryck fr sikter som kan skada tilltron till domstolen.

()

Domaryrket har alltid vilat p medborgarnas frtroende. Det bygger p att det fr den gode domaren inte spelar ngon roll vem som vinner och vem som frlorar det r sakfrhllandena och den tillmpliga lagen som bestmmer utgngen.


*


I samma tidskrift, i ett tidigare nummer, skriver generalsekreteraren Anne Ramberg i sin ledare Om rttsvsendets ansvar, bland annat:

I en rttsstat ska alla individer tnjuta skydd mot statens (legitima) maktutvning. Individen ska ocks ha rttstrygghet och inte riskera att bli utsatt fr brott. I detta kan det ligga en motsttning. Avvgningen mellan integritetsintrng och rttsskerhet ena sidan samt statens behov av att frhindra och lsa brott den andra r ofta svr. En utgngspunkt vid en sdan avvgning r emellertid att rttsskerheten aldrig fr efterges. Dremot kan integritetsinskrnkningar vara pkallade.

()

Uppmrksamheten om de tvngsomhndertagna barnen under 1900-talet borde leda till eftertanke. Ocks i dag omhndertas ett stort antal barn som drefter placeras i fosterhem och p inrttningar dr vergrepp fortfarande frekommer. Lagstiftningen och rttstillmpningen nr det gller tvngsvrd i allmnhet i Sverige i dag lmnar mycket vrigt att nska. De mest utsatta saknar en stark rst som tillvaratar deras intressen.

()

En klagare kan i dag ven dmas fr obefogat tal om tal vcks trots att sannolika skl fr tal saknas. Det r i sammanhanget tankevckande att en domare utan ngon som helst pfljd kan dma en person till livstids fngelse, tvngsomhnderta barn med mera s lnge det sker inom lagens ramar. Konsekvenserna av en sdan felaktig, om n inte tjnstefelsgrundande rttstillmpning, r fr den enskilde betydligt mer ingripande n de mindre allvarliga fel som kan omfattas av det straffrttsliga mbetsmannaansvaret. Att misstag och fel kommer att begs inom ramen fr statens myndighetsutvning gr tyvrr inte att undvika. Vad som krvs r att det finns verktyg som nr ett misstag eller fel begtts snabbt identifierar felet och ger upprttelse till den som drabbats.

()

Jag tror i stllet att den principiellt viktigaste tgrden nr det gller att frhindra att enskilda ofrskyllt drabbas av felaktigheter inom rttsvsendet r att verka fr skapandet av en god rttskultur som bygger p respekt fr mnskliga rttigheter, effektivitet och transparens. Frst d kan lagstiftning och rttstillmpning utgra det skydd som den enskilde har rtt att krva.

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund
(Tidskriften Advokaten, rgng 78)


01/09 2014

06:45

Valet Squashturneringen

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Valet Squashturneringen
Snart fr vi veta vem som kommer att leda landet under de kommande ren - p papper, svart p vitt.
Eller?
r det redan bestmt oavsett omringande skdespeleri?

*

Fr ett par mnader sedan skrev jag lite om Almedalen.
Mnniskor trffas lite verallt mer eller mindre planerat, eller av en ren tillfllighet. Som bekant r mnniskorna olika, de tnker olika och inte minst r de mer eller mindre bengna hemlighlla viktiga fakta.
Justitieministrar verksamma eller ej oavsett lder, kn, frg eller aktivitet, r inga undantag frn dessa regler. De r mnniskor de ocks.


Ett brutet lfte r som en lgn som kan underminera frtroendekapitalet. Skam fr den som ger sig utan att hla sina lften!

Fr ungefr ett r sedan avsljade jag lite om vad jag menar med min stndiga, terkommande hnvisning till en viss turnering, av mig kallad fr Squashturneringen.
Mnga hade redan gissat fr lnge sedan, men fr de som fortfarande inte hade ngon aning frklarade jag att Squashturneringen avser enbart personer, p ett eller ett annat stt, inblandade i ett mycket speciellt fall. Ett (dubbel)fall i sin helhet upparbetat med falska anklagelser, spridning av falska rykte och mycket annat numera i mer n 14 (fjorton) r!
Hndelser och fakta som redan har frstrt barndomen av ett oskyldigt barn och r definitivt p vg att ventyra barnets fortsatta framtid med allt vad det innebr. Bland annat.


Allt hnger ihop med vnskapskorruption och maktmissbruk.
Fr ca fyra r sedan inledde jag serien om Squashturneringen med lftet att g till botten i allo.
D hnvisade jag till en huvudledare p DN.se som passade bra mina tankar: Blind fr korruption (Publicerat 2010-10-30. 00:05) . Det gllde d heta nyheten kring Sofia Arkelstens resor och annat.
I Sverige har vi lnge trott att korruption r ngot som finns utomlands. Sofia Arkelsten framstr inte som en typisk mutkolv dremot som en representant fr denna naivitet.
ppenhet r en grundbult i allt arbete mot korruption. Dr det gr att p frhand se vilka bindningar olika aktrer har och i efterhand kontrollera vad de har gjort minskar riskerna fr korruption kraftigt
kunde man lsa p DN.se.

Dessutom hnvisade jag till korruptionens klassiska definition (se wikipendia): Korruption r en juridisk term som avser missbruk av frtroendestllning till egen vinning, frmst genom tagande av mutor eller givande av mutor (bestickning).
Korruption kan ocks definieras frn utbudssidan: Korruption r att genom erbjudanden, tjnster, pengar, hot eller tvng fr egen eller andras vinning pverka utfallet av ett beslut, mot gllande regler och lagar.


*

Hr fljer en genomgng med tillhrande korta kompletteringar, en brkdel av hela squashturneringen som i sjlva verket r ett fall som kan dokumentera den organiserade korruptionen frn den lgsta till det allra hgsta nivn!
Mnga, mer eller mindre direkt inblandade, har frskt sopa smutsen under mattan med klassiska frklaringen att detta r ett vanligt enskilt fall som handlar om en banal vrdnadstvist
Men vi kan inte prata om ett vanligt enskilt fall d tiotals (om inte hundratals!) advokater och jurister, lkare, psykologer och sjukskterskor, politiker och kommuntjnstemn, domare och nmndemn, poliser med olika befattningsroller, klagare med olika befattningsroller (frn kammarklagare till Riksklagare), JK, JO r, p ett eller ett annat stt, inblandade i den banala vrdnadstvisten

Allt p skattebetalarnas bekostnad som redan har pungat ut flera miljoner i det hr fallet!

Och vem bryr sig verkligen om liten flickas barndom och framtid d en enorm industri som sysselstter (minst) hundratals arbetsplatser och omstter miljarder varje r mste prioriteras?
Vem bryr sig verkligen om att mot gllande freskrifter, regler och lagar, medvetet och manipulativt pverkas utfallet av beslut, d tjnster och mottjnster kan utbytas fr egen eller vnnernas vinning?

Snacka om vnskapskorruption och maktmissbruk!
squashturnering...


*

DEL AV SQUASHTURNERINGEN:
Slutet p 2006 brjan p 2007 - Bollen kastas mot vgen
Utkat utbud av tjnster och mottjnster mellan olika myndigheter, jurister, kommun och landsting.
Bollen r i fullfart men ngra spelare och medspelare gr stora, grova misstag.
2007 2010
Flera instanser medvetet och manipulativt pverkas till utfallet av felaktiga beslut mot gllande freskrifter, regler och gllande lagar.

Drefter, ngra spelare/medspelare byter plats, byts ut eller gr mot svidande hjder:
- Regeringen utnmner kammarklagaren Lars Jeppsson (klagarkammaren i Vxj) till ny domare vid Vxj tingsrtt (2009-01-22)
- Gran Lambertz slutar som justitiekansler och blir domare i Hgsta domstolen (2009-10-09)
- Advokat Trygve Bjurgert erstts av juristkandidaten Anna Edelhjelm frn Borgstrm & Bodstrm Advokatbyr (2009-07-14)
- Chefs-JO Mats Melin slutar som JO och kommer att bli ordfrande i Regeringsrtten (nyheten publicerades frst 2010-08-26)
- Rdman Lajla Kirppu (Vxj tingsrtt) utnmns som chefsklagare p klagarkammaren i Vxj (2010-10-01)
- Lagman Hkan Nordling (Vxj tingsrtt) gr ver till Mark- och miljdomstolen (2011/2012)
- Anna Edelhjelm blir ledamot i Advokatsamfundet (2011-01-28)
- Anna Edelhjelm fortstter som styrelseledamot p Borgstrm & Bodstrm Advokatbyr men parallellt startar eget olika bolag
- Anna Edelhjelm utreds av Advokatsamfundets disciplinnmnd (frn april 2013 rendet r fortfarande oavslutat i september 2014)
- Chefsklagare Lajla Kirppu (Vxj tingsrtt) utnmns som lagman vid Blekinge tingsrtt (2013/2014)
- Vicechefsklagaren Yvonne Rudinsson - ofrndrad befattning under alla dessa 14 r


Av frklarliga skl har nmnts hr bara ngra av Squashturneringens deltagare och vidare nmns enbart ngra tillhrande rende: T 3719-04. T 1607-07, T 992-09 (Vxj tingsrtt), T 3283-05 och 1890-09 (Gta hovrtt) samt JK:s dnr. 7565-06-21, JO:s dnr 5328 och 5698 ‐2006, dnr 4782-2010 och 5960‐2010.

Av samma frklarliga skl stannar jag hr, fr tillflle, med lftet att terkomma inom kort rimlig tid.
Vad och p vilket stt kommer att avsljas hela hrvan som strcker sig p (minst) 14 r hnger ihop med det sunda frnuftet av de inblandade ngra av dem, i alla fall.
Det r mnga som vet vad jag pratar om. De flesta r inblandade p ett eller ett annat stt.
Jag passar p och rder opportunisterna och deras uppdragsgivare, nu i den elfte timmen, att ta det lugnt.
Tnk efter fre!

*

Snart fr vi veta vem som kommer att leda landet under de kommande ren - p papper, svart p vitt.
Eller?
r det redan bestmt oavsett omringande skdespeleri?





14/07 2014

22:46

Tredje erknnande

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Tredje erknnande
Jag r definitivt besviken men nd kommer att gratta fdelsedagsbarnet, ngon gng i slutet av augusti. P mitt stt

Ni har valt fel man att krnka och hna.

Nu vljer jag att ta bladet frn munnen och brja bertta lite mer om vad som egentligen har hnt. Ingen kan komma anklaga mig om jag inte har haft tlamod.
Men innan dess fr ni en andaktsstund ngra dagar. Jag vill visa en bild som ligger nra mitt hjrta; en liten tankestllare kanske.
Bilden har jag dpt till var r du?
Sorg och desperation fdda ur krleken till sitt barn r oftast anledningen till ord och berttelser om verkliga hndelser som annars inte kommer ut. Inte s enkelt iallafall.

Till sist, lt mig citera Sir Winston Churchill:
Det hr r inte slutet. Det r inte ens brjan p slutet. Men det r, kanske, slutet p brjan

P ngot konstnrligt stt kan tankarna g till att dansa med vargar


Glm inte att enligt Frenta Nationernas allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna:
INGEN M UTSTTAS FR TORTYR ELLER GRYM, OMNSKLIG, FRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING. (Artikel 5)

04/05 2014

14:15

Erknnande - Nu vet jag varfr

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Erknnande - Nu vet jag varfr
Nu vet jag varfr jag aldrig kommer att bli ordfrande i riksdagens justitieutskott eller Justitieminister.

Jag har aldrig rkt hasch (eller anvnt droger verhuvudtaget), aldrig stulit Lacostetrjor (eller annat), aldrig varit med om inbrott i kiosker (eller ngon annanstans), aldrig

* * *

I stllet fortster jag min resa genom rikets lagar i min kamp mot vderkvarnar som vgrar att erknna deras ohederliga snurrande.
Ett snurr som alstrar sdana hr fall som aldrig kan bli lsta. De blir fr komplicerade och krver fr mycket jobb. Mycket hnder inom sdana fall, och man kan aldrig koppla A till B.
Som bekant, i en vderkvarn finns tillrckligt mnga kugghjul som frhindrar kopplingen. Det ingr i deras jobb.

Att veta vad som pgr men, trots det, att bli frhindrat bevisa det d ingen vill lyssna kan inte betecknas som hederligt i en rttsstat.
Och visa elakartade vderkvarnar fortstter deras ohederliga snurrande i absurdum tills man gr slut p spannmlsmagasinet. Till vilket pris som helst!

Vad hnder om man fortstter kampen mot dessa jttar fr att upprtthlla ursprungliga idealen att inte frlora sin lskade Dulcinea?
Jo, ngra kugghjul brjar/fortstter smutskasta, sprida falska rykte utan att ha ngra grunder fr det, men det spelar ingen roll. Efter ngra r tror folk att man r skyldig. Man blir pank och mister alla godelar, hus och pension.
Sen blir det en fljdrttegng d man inte har rd att kpa ens en tablett mot huvudvrk efter allt det hr snurret.

Det r mycket lidande och sr som jag har bringat samman de sista 10 ren i den ojmna kampen mot dessa elaka vderkvarnar och deras arbetande kugghjul.
Till min hjlp hade/har jag (bland annat) mitt tidigare kunskapsfrrd.
Av min frfader Julius Caesar visste jag att Din vrsta fiende gmmer sig dr du sist letar.
Som schackspelare visste jag redan att i varje spel finns en motstndare. Och alltid en offer. Det gller att veta nr man r den sistnmnda s man kan bli det frsta.

* * *

Om ngon undrar: Jag har inte glmt mina lften vad gller tidigare nmnda squash turnering.
Nu kan jag avslja att turneringen fortstter i full fart samt att ngra flera deltagare har anmlt intresse fr deltagande. Att domaren (trdhllaren) gr allt mjligt fr att slutfra sitt scenario.
Vad kommer att hnda? Hur kommer slutresultatet att se ut?
Trots lugnet innan stormen r intresset stort. Regeringen, Domarnmnden, Advokatsamfundet, flera myndigheter och tillsynmyndigheter, bara fr att nmna ngra.

Den som lever fr se.

Det var erknnandet.



26/12 2013

10:00

...and What Have They Done

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
...and What Have They Done
Mitt eget videoklipp p youtube (mars, 2012) kommenterade jag p fljande stt:
Redan 1949 har Orwell varnat vrlden. Fyra r efter andra vrldskriget, skrev George Orwell "1984", en roman om den ultimata diktaturen dr makten blivit ett rent ml, inte ett medel fr att iscenstta ideologier. Makten anvnder smrtan som srmrke. Allt fr att avhumanisera mnniskan, terfda oss som flock utan krav och sikter.
Datalagringsdirektivet r bara en pusselbit p vgen till storebrors erknnande av det helt kontrollerade samhllet
.
Edward Snowden delivers Channel 4's Alternative Christmas Message. Picture: GettyEdward Snowdens varning om integritetskrnkning:
"Storbritanniens George Orwell varnade oss fr faran av denna typ av information. De typer av samlingen i boken - mikrofoner och videokameror, TV-apparater som tittar p oss - r ingenting
jmfrt med vad vi har att tillg idag. Vi har sensorer i vra fickor som sprar oss verallt vi gr.
Och han tillgger:
"Ett barn som fds i dag kommer att vxa upp utan ngon uppfattning om integritet verhuvudtaget. De kommer aldrig att veta vad det innebr att ha en privat stund fr sig sjlva, utan inspelat, analyserad tanke. Och det r ett problem eftersom integritetsfrgor, r den privata som tillter oss att avgra vem vi r och vem vi vill vara. "

Hr hemma hos oss, i Sverige?
Det fejkade kriget mellan FRA och internetleverantrerna r snarare en prestigefrga fr FRA i kampen med de lokala maktfaktorerna (kommunal - landsting) om vem skall ha prioritet till kakan!

Lt mig citera min bredbandleverantr som fr drygt en mnad sedan skrev/varnade i ett mejl-info, bland annat:
Problemet r de s kallade ppna stadsnten, dr ntgaren kontrollerar de sista kablarna fram till ditt bredbandsuttag.
Detta har hnt lngt innan Sveriges Radio Ekot berttade om att dold inspelning avsljar hur skerhetspolisen pressar internet- och teleoperatrer att f tillgng till deras kunders telefon och mejluppgifter.

Men som vi alla vet: ALLT har sitt pris!

PS. Squashturneringen och lite till r priset som jag betalar.
Men lt mig terkomma. Till vilket pris som helst!
Ett steg i snder. DS.


30/09 2013

22:10

Bdeln Bdlarna och deras folk

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Bdeln Bdlarna och deras folk
*
MEMENTO:
De flesta mammor r bra mammor.
Men det finns undantag dr vissa mammor helt sprar ur!

(en otck nyhet frn Frankrike):
Franska medier rapporterar att vidriga detaljer om vad som egentligen skedde i besksrummet p fngelset Toul har framkommit i samband med rttegngen i Strasbourg.
Fngelsepersonalen trodde att det handlade om vanliga familjebesk, men i sjlva verket tog mamman med den 4-rige sonen s att hans fngslade pappa kunde vldta honom.
Efter att ha tckt fr fnstret i drren med svarta sopsckar satte (mamman) Sabrina Bonner en gonbindel p den fyrarige sonen och tvingade honom att stlla sig p kn p en stol. Sedan vldtogs pojken
(publicerat 28 september i Metro).
*

Ls noggrant igenom dessa representativa citat frn Pr Lagerkvists Bdeln:
()
Ja det r klart att bdeln mste ha en makt som ingen annan, s nr som han str det onda. Och
att bilan och allt sdant har makt i sig sjlv, det r visst. Drfr trs ingen komma sin hand vid det och inte vid ngot som bdelsfolk har rrt vid.
Jo, det r sant.
Dr r krafter tillstdes som ingen mnska ens kan ana, det r skert det. Och det onda slpper inte, om det bara ftt tag engng.
Det vet du inte, sade en man som suttit och te gt hela tiden. Det onda r inte ltt att riktigt lra
knna, och fr man gra det kan det hnda att man blir frundrad. Inte fr att jag fattar just s mycket jag heller, men det har liksom haft mig hos sig engng och ltit mig se sitt ansikte s att sga. Det minns man hela livet igenom, om det invigt en p s vis. Och det underliga r att sen r man liksom inte rdd det mer.
'
()
Han sg p henne, p den fattiga kvinnan som var som en tiggerska, mtte hennes blick.
Jag vnder mig bort - fr jag kan inte uthrda att se jorden s skn. Men hon str kvar och ser dit ut nda tills det skymmer.
Hon r en fnge som jag i vrt gemensamma hem, men hon kan se jordens ljuvhet och nd leva.
Bdelshuset hller hon rent och prydligt som om det vore en mnskoboning. P bordet dr jag skall ta lgger hon en duk. Jag vet inte vem hon r, men hon r god mot mig.
Nr det mrknat stryker hon mig ver pannan och sger att bdelsmrket finns dr inte mer. Hon
r inte som ngon annan, hon kan lska mig. Jag har frgat mnskorna vem hon r, men ingen knner henne. Kan ngon sga mig varfr hon lskar mig och skter om vrt hus?
Mitt hus r ett bdelshus! J ag vill inte ha det till ngot annat! Jag grips bara av en nd frfrligare ngest d!
Nr hon somnat stilla i min famn stiger jag upp och lgger tcket ver henne, gr mig i ordning s tyst att hon inte skall vakna. J ag smyger mig ut till min grning i natten - ser himlen hnga hotfull och ruvande ver jorden. - - Det r gott att hon inte blev vckt. Det r gott att jag r ensam med mitt, med det som mste bras.
Men jag vet att hon vntar mig nr jag vnder tillbaka frn mitt vrv, att hon mter mig nr jag kommer dr dignande och nedslad av blod.

()
Jag lngtar efter den tid d ni skall vara utplnade frn jorden och min arm ntligen skall f sjunka.
Inga hesa rster skall ropa lngre upp mot mig, jag str dr ensam och skdar mig omkring, frstr att allt nu r fullbordat. Och jag gr ut i det eviga mrkret, med min blodiga bila slngd kvar efter mig p den de jorden, till minne av det slkte som levde hr!

Han sg ut ver dem med hrd och flammande blick. S skt han undan bordet med ett ryck och gick vred mot drren. Han tog i den - men kvinnan som suttit bredvid honom och som sg ut som en tiggerska reste sig upp och talade till honom drborta med en ljus och stilla rst, hennes ansikte lyste av en hemlig, smrtfull lycka.
Du vet att jag vntar p dig! Jag vntar dig ute bland bjrkarna nr du kommer dignande och nedslad av blod. Och du fr lgga ditt huvud i mitt skte, och jag skall lska dig. Jag kysser din brnnande panna och torkar blodet frn din hand.
Du vet att jag vntar p dig!
Han sg p henne med ett stilla, sorgset leende.
Utanfr hrdes trummornas dova slag - han stod och lyssnade.
S tog han ett tag t bltet och gick ut i den ra gryningen.



MEMENTO:
Enligt Nordstedts ordbok r bdlarna
1. personer som yrkesmssigt verkstller ddsdom
2. makthavare (personer som har makt att kontrollera och styra) som krnker elementra mnskliga rttigheter.

OM BDLAR OCH DERAS FOLK.
Fortsttningen kommer


23/09 2013

20:20

Bdeln

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Bdeln
Enligt Norstedts ordbok r bdlarna:
1. personer som yrkesmssigt verkstller ddsdom
2. makthavare (personer som har makt att kontrollera och styra) som krnker elementra mnskliga rttigheter.

Pr Lagerkvist tar upp ondskan i tiden och mnniskans grymhet. Han skildrar framfr allt hur ondskan frsker kvva mnniskans andliga kvaliteter.
Hans roman,Bdeln, utkom frsta gngen 1933.
Romanen som behandlar mnniskans relation till det onda r p mnga stt lika aktuell nu som d.

Pr Lagerkvist (1891-1974) tillbringade sin tidigaste barndom i en lgenhet i jrnvgshotellet (idag Gamla domprostgrden vid Kulturparken Smland ). Han fddes som yngste son till en jrnvgsanstlld och bodde under sina frsta 12 r med frldrar och sex ldre syskon i en lgenhet ovanp jrnvgsrestaurangen i Vxj.



Nobel priset i litteratur, 1951
Pr Lagerkvist blev ledamot av Svenska Akademien 1940 och filosofie hedersdoktor i Gteborg ret drp, 1941.

Arton r efter Bdeln tilldelades Nobelpriset i litteratur (1951) till Pr Lagerkvists fr den konstnrliga kraft och sann sjlvstndighet i sinnet som han strvar i sin poesi fr att hitta svar p de eviga frgorna som mter mnskligheten.

Pr Lagerkvist associeras starkt med fdelsestaden Vxj.

Han var mycket engagerat inom politik. Hans sikter blev nedskrivna i hans verk som till exempel i Bdeln.
Boken brndes av tyska nazisterna j 1933 och nr kriget kom 1939 stod Lagerkvist p Gestapos ddslistor.

I denna kontext utspelade sig ett intressant samtal mellan Bo Frank (M), Carin Hgstedt (V), ledande kommunpolitiker, och Per Svensson, kritiker och frfattare.

Den politiske Pr Lagerkvist var samtalets mne i salen Galaxen, Vxjs Stadsbibliotek, den andra maj 2012.
En stor del av samtalets gnades sjlvklart till Bdeln.

Och fr de som anser att sammantrffande inte alltid r slumpartade
hnvisar jag till mitt inlgg om en annan hndelse som utspelades strax utanfr Stadsbiblioteket samtidigt som kulturella samtalet ledde till sitt slut. (se hr Kronobergsmodellen ).

Det terkommande temat i flera av Pr Lagerkvists verk r hans beskrivning av den sekulariserade mnniskans ofrnkomliga ngest infr en vrld utan Gud - en tro p en gud som inte lngre finns.

Pr Lagerkvist gick bort 1974. Han r begravd p Liding kyrkogrd.

I Vxj, liksom sitt nerhuggna namn i Storgatan lngs
det s kallade Kulturstrket i Vxj centrum, finns ocks
en vg uppkallad efter honom Pr Lagerkvists vg.




I det kommande inlgg fljer vi den vgen...



31/08 2013

09:00

Jakten - svensk tolkning

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Jakten - svensk tolkning
UPPDATERAT
* * *

Jag vill varken frsvara eller anklaga.
I fallet Erik ord str mot ord och det r svrt att ta stllning varken pro eller kontra.
Jag har kommenterat p Uppdrag Granskning (under programmets tid) men min korta kommentar har rkat g vilse p ngot stt.

Hur som helst, det strsta problemet ligger i hur myndigheternas representanter (ngra, i alla fall!) med hjlp av andra inblandade manipulerar bort den onskade parten i en vrdnadstvist - pappor i de flesta fall.
HAR VI INGA BEVIS? VI FABRICERAR NGRA INGET PROBLEM FR OSS!
Det kallar jag fr ondska och jag str fast vid mitt lfte: Inom kort kommer ytterligare avsljanden om hur pass ttt, mrkt och dystert r delar av denna ondska p sina hll.
* * *

SVT:s Uppdrag granskning om brottsanklagelser som vilar p brcklig grund i reportaget Incestmisstanken som inte gr att tvtta bort. (SVT1, onsdag 4/9 2013, 20:00)Den hr hndelsen r bara toppen av ondskans isberg.
Inom kort kommer ytterligare avsljanden om hur pass ttt, mrkt och dystert r delar av denna ondska p sina hll i detta groteska isberg.

Vem och vad som verkligen dljer sig bakom denna isiga jrnrid.

klagaren avskrev misstanke om brott men enligt socialtjnsten var han fortfarande skyldig, och nu var det upp till "Erik" att bevisa sin oskuld.
Jag nskar inte ens min vrsta fiende att behva g igenom det jag har gtt igenom, sger Erik.
Vad r den sakliga grunden undrar Bo Edvardsson, docent i psykologi och socialt arbete, leg psykolog, universitetslektor p rebro Universitet och levererar svaret - Intuition r inte riktigt godtagbart som saklig grund
Vad r den sakliga grunden?


09/08 2013

23:01

En liten notis

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
En liten notis
Kvinna misstnks fr barnvldtkt
En 18-rig kvinna har anhllits misstnkt fr vldtkt mot barn. Det sexuella vergreppet mot barnet, som r under 15 r, intrffade i juli p en mindre ort i Kronobergs ln, uppger polisen i ett pressmeddelande.
Chefsklagare Yvonne Rudinsson har nnu inte beslutat om den misstnkta kvinnan ska begras hktad.

P klagarkammaren i Vxj r rollerna ondrade (n s lnge):
Chefsklagare: Laila Kirppu
Vice chefsklagare: Yvonne Rudinsson

Vad gller den anhllna kvinnan och vicechefsklagarens avvaktande
Tja!
Squash turneringen fortstter. Vlkommen ter! (Smile!)

UPPDATERAT 2013-08-12
* * *

Den 18-rig kvinna som suttit anhllen fr vldtkt mot barn p en mindre ort i Vxj kommun hktades idag av Vxj tingsrtt, enligt SRP4/Kronoberg.
Frhoppningsvis blir detta ett riktigt fall dr den 18-riga kvinnan fr en korrekt rttsprvning och vi inte har att gra med en massmedial marknadsfring.
* * *

PS. Fr er som undrar: Squashturneringen avser enbart personer, p ett eller ett annat stt, inblandade i ett mycket speciellt fall. Ett (dubbel)fall i sin helhet upparbetat med falska anklagelser i mer n 13 (tretton) r! DS.

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Squash turneringen Lite till om advokater
Thomas Quick hade Vxjadvokaten Sten-ke Larsson vid sin sida nr han erknde och dmdes fr mordet p Johan Asplund i Sundsvall.
Sten-ke Larsson fick kontakt med Thomas Quick genom sin vn och kollega, kndisadvokaten Claes Borgstrm, i brjan av 2000-talet.
Under ett par rs tid var han Thomas Quicks frsvarare i utredningen om mordet p Johan Asplund som mrdades 1980 i Sundsvall.
Thomas Quicks erknnande styrde frsvaret och resultatet landade i att han flldes fr mordet.

Jag litar helt p Quicks berttelse och hyser inget tvivel om att han begtt brottet, sa Sten-ke Larsson d.

Efter att Thomas Quick ha tagit tillbaks sitt erknnande sa advokaten Sten-ke Larsson:
Jag kan inte g i polemik med honom. Jag r frhindrad av sekretess att kommentera hans uppgifter.
Thomas Quick med Vxjadvokaten Sten-ke Larsson vid sin sida
Thomas Olsson, Thomas Quicks nuvarande frsvarare, replikerade d:
Jag har respekt fr Larssons stndpunkt. Men jag skulle bli frvnad om han som frsvarare gr i god fr att domen r riktig. (enligt Smlandsposten).

Som bekant, har Thomas Quick/Sture Bergwall tagit tillbaks alla erknnande och idag r han friad frn alla de tta mord han dmts fr.

Rttsvsendet r starkt ifrgasatt.
Enligt riksklagaren Anders Perklev det hr r unikt i svenskt rttshistoria och det mste bedmas som ett stort misslyckande fr svenskt rttsvsende.
Enligt justitieministern Beatrice Ask det hr r unikt i svenskt rttsvsende och svensk rttshistoria. Det r allvarligt och samtidigt naturligtvis bra att felaktiga beslut kan ndras.

Vad har detta att gra med mig, med Squash Turneringen?
Fr de insatta blir det lite enklare med en ledtrd: ngon gng var Vxjadvokaten Sten-ke Larsson mitt ombud
Nedrkningen nrmar sig sitt slut och chanserna till att Pandoras Ask inte kommer att ppnas blir bara mindre och mindre

Squash turneringen fortstter. Vlkommen ter!


07/07 2013

13:48

Squash turneringen del 1

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Squash turneringen del 1
Som lovat: Nu kr vi!

De blir konkurrenter till sina forna arbetsgivare - advokatbyrerna Althin och Borgstrm & Bodstrm
Advokaterna Anna Edelhjelm och Patric Lindblom tar upp kampen mot sina forna kollegor p advokatbyrerna Althin och Borgstrm & Bodstrm. De startar egen byr och sger att de sjlva vill bli en del av den nya generationens "etablerade advokater".
Anna Edelhjelm och Patric Lindblom arbetade frst p Borgstrm & Bodstrm. Sedan fick Patric Lindblom erbjudandet att brja arbeta p Althin advokatbyr - vilket han sa ja till.

Efter ett tag s bestmde sig Anna Edelhjelm fr att starta eget och nu har allts Patric Lindblom slutit upp. Bda r inriktade p brottml men Anna Edelhjelm hanterar ocks familjerttsliga renden.
Publicerad 2013-06-07 08:13 i Dagens Juridik. Advokaterna Patric Lindblom och Anna Edelhjelm i Dagens JuridikAdvokaterna Patric Lindblom och Anna Edelhjelm


Inga konstigheter i att advokatfirmor bildas och/eller ombildas.
Dremot om man tar en blick ver tidslinjen och lite till!
Man kan hur enkelt som helst konstatera att Anna Edelhjelm hade mycket brttom sedan december mnaden 2012.

Flj nedan den omvnda tidslinje:
Lindblom Edeljelm, hemsida  
Lindblom Edelhjelm Advokatbyr
BOLAGSFORM: Handelsbolag
Bolaget registrerat: 2013-06-11
Fretagsrapport 2013-07-07:
  -   F-skatt status: Uppgift saknas
  -   Moms status: Uppgift saknas


Borgstrm & Bodstrm Advokatbyr AB
STYRELSE OCH ANDRA VERVAKANDE BEFATTNINGAR
Bodstrm, Thomas Lennart, Ordinarie ledamot, Styrelseordfrande
Borgstrm, Claes Gustaf, Ordinarie ledamot
Edelhjelm, Anna Maria, Suppleant (uppgifter bekrftade 2013-07-07)

Advokatfirman Patric Lindblom
BOLAGSFORM: Aktiebolag
Bolaget registrerat: 2013-04-26

2013-04-19 - Svar frn Sveriges advokatsamfund
Sveriges advokatsamfund har mottagit Ditt brev daterat den 19 april 2013 jmte bilagor.
I brevet riktar Du anmrkningar mot advokat Anna Edelhjelm.
Saken kommer hos samfundet att handlggas som ett disciplinrende.

(rendenr: D-20 13/0660)
Som fljd till advokat Anna Edelhjelms svar (***se lngre ner), sista gngen, den 25 juni meddelade Advokatsamfundet att handledningen i rendet fortstter.

2013-03-22 - Svar frn Advokat Claes Borgstrm, Borgstrm&Bodstrm Advokatbyr
Den handling som du skickat kopia av r advokatbyrns fullmakt (e.a. fullmakten r daterat 2013-01-14). Den r undertecknad av NN.
Anna Edelhjelm bedriver sedan den 1 februari i r egen verksamhet. NNs rende ligger inte lngre kvar p advokatbyrn Borgstrm & Bodstrm. Ngra ytterligare frfrgningar i rendet kommer drfr inte att besvaras.
Med vnlig hlsning
Claes Borgstrm


Advokatfirman Edelhjelm AB
BOLAGSFORM: Aktiebolag
Bolaget registrerat: 2012-12-03
startdatum fr:
F-Skatt: 2013-01-16
Moms: 2013-02-02


2010-03-29



***
Vad handlar anmlan om?
Anmrkningar
  1.   Advokat Anna Edelhjelm har tidigare och fortsttningsvis frmjar klientens sak genom otillbrliga tgrder mot motparten (undertecknad).
I rttsligt frfarande har advokat Anna Edelhjelm gjort fr motparten (undertecknad) krnkande och/eller frklenande uttalanden.
Dessutom har advokaten om annan gjort frklenande uttalanden.
  2.   Advokat Anna Edelhjelm frmjar klientens intressen p ett otillbrligt stt.
  3.   Vid upprepade tillflle har advokat Anna Edelhjelm frmjat ortt.
  4.   Det finns flera omstndigheter som talar fr att advokat Anna Edelhjelm inte kan agera opartiskt i frhllande till motparten (undertecknad).
  5.   Advokat Anna Edelhjelm ssom ombud har medvetet frsummat vad rttegngsbalken och andra frfattningar rrande processen freskriver.
Inte minst har Advokat Anna Edelhjelm till domstol lmnat en uppgift som advokaten vet r osann.
  kompletterande anmrkning: Advokat Anna Edelhjelm har till Advokatsamfundet lmnat uppgifter som advokaten vet r osanna samt ytterligare uppgifter om att advokat Anna Edelhjelm har frmjat ortt.


Lt mig citera ngra rader ur min komplettering (2013-06-02) till anmlan som fljd till Anna Edelhjelms 1:a svar:
()

3 a. Det r styrkt att Anna Edelhjelm var helt medvetet att ordfranden Lars Jeppsson befann sig i grov jvssituation och trots mina invndningar har hon accepterat situationen (Vxj tingsrtt, T992-09 med domslut 23 april, 2010). Rdmanen Lars Jeppsson har i samband med samma vrdnadsml agerat i sin tidigare roll som klagare (206A-2368-06). Beviset har p olika stt och vid flera tillfllen citerats i T992-09, sist i samband med huvudfrhandlingen. (se dok C-5-2368-06, 2006-11-06, Lars Jeppsson klagare samt DOM i T992-09, s. 18, 19, 22, Lars Jeppsson domare. Bifogad tidigare som ab5a,b). Anna Edelhjelm har begrt och hade tillgng till alla akter i tidigare ml och rende med i princip samma aktrer.
Dremot nonchalant fortstter Anna Edelhjelm pst att hon inte hade ngon aning om!
Drmed talar Anna Edelhjelms indirekta erknnande av sig sjlv:
JAG ANGAV RDMANNEN LARS JEPPSSON SOM VAR ORDFRANDEN VID FRHANDLINGEN SOM REFERENS NR JAG ANSKTE TILL ADVOKATSAMFUNDET OCH HAN HADE INGEN ERINRAN MOT MIN ANSKAN.

()

Sist men inte minst!
Fr undertecknad r Anna Edelhjelms trovrdighet helt frbrukat d hon p ett helt arrogant stt infr Advokatsamfundet lter sitt handlande pverkas av tanke p egna frdelar eller obehag eller av hnsyn till andra ovidkommande omstndigheter.
Anna Edelhjelm lmnar osanna uppgifter till och med om hennes medlemskap i just Sveriges advokatsamfund:
Det r korrekt att jag rttade (NN) nr han kallade mig fr advokat r 2010 d jag nnu inte var ledamot av advokatsamfundet. Jag antogs den 28 januari 2011. Det r korrekt att jag sa att jag var bitrdande jurist.
FEL! FEL! FEL!
Undertecknad har aldrig ngonsin fre 2012 kallat Anna Edelhjelm fr advokat!

Dremot till undertecknads frga om hon p ngot stt r medlem i Advokatsamfundet (med hnvisning till matrikel bladet frn mars 2010 - bilaga bifogas som NYab4) har Anna Edelhjelm infr rtten (ordfrande Lars Jeppsson, huvudfrhandling i Vxj T992-09, 2010-03-29, Kl. ca 10:12) nekat ngon medlemskapsform i Advokatsamfundet trots att hon som bitrdande jurist var registrerat som verksam i Advokatssamfundets matrikelregister. P ett anmrkningsvrt stt har ordfrande Lars Jeppsson satt loket p frgan.
Undertecknad har vid tidpunkten kallat Anna Edelhjelm fr ombud.
()
Slut citat.


Det var det vad gller advokatfirmornas bildning och/eller ombildning samt ett visst disciplinrende.
n s lnge!
Squash turneringen fortstter. Vlkommen ter!


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Squash turneringen. Aprop underrttelsetjnster
(Ursprungligen publicerat: 21/07 2013, 12:15)
Tyskland knde till vervakning enligt Der Spiegel.

Tyska underrttelsetjnster har anvnt XKeyScore och andra datorprogram utrustade med olika avlysningsmoduler.
Det r knt sedan tidigare att tyska BND har samarbetat med amerikanska NSA.

Svenska SPO (ls FRA, edit 2013-12-11) d?

Detta kommer att vara ett fristende avsnitt i fljetongen Squash turneringen
Jag har bde vackra och intressanta minnesfragmenter (frn till exempel Baden-Wrttemberg) sedan flera r tillbaka
Allt har sin rtta tid och plats men ngra har redan ftt kalla ftter. Eller hur mina (gamla) vnner?

Squash turneringen fortstter. Vlkommen ter!


06/07 2013

08:56

Nu kr vi

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Nu kr vi
Nu laddar vi upp infr den efterlngtade uppvisningen.
Den kommer nog bli kmpe (valfritt adjektiv, beroende p vem som lser) nr hela genomfarten blir klar det lovar jag.

Semester firare eller obotlig jobbnrd, glm inte klicka dig hit lite oftare n vanligt. Det ska lna sig.

r ni redo?



28/06 2013

14:46

FLLD

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
FLLD
Ljg hon?

Folk vill inte erknna de gr fel.

- Det mamma gjorde mot dig

- Det r inte ditt fel, gumman.
Det r inte ditt fel!

Convicted

1983 dmdes Kenneth Waters till fngelse fr mordet p en fre detta flickvn.
Blodproven matchade inte varandra och det framkom ocks att de bda kvinnorna som vittnat mot honom ljugit i rtten.
Efter 18 r i fngelset var Kenneth Waters en fri man.

Tio r senare, blev den otroliga historien film. Conviction.

Kenny skulle ha lskat att hans de blev film. Den knns vldigt verklig och det r svrt fr mig att se den, sa hans syster...


03/06 2013

19:26

Nr vindarna fortstter viska

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Nr vindarna fortstter viska

ppet brev till justitieminister Beatrice Ask frn statsklagare Nils-Eric Schultz
Du och jag r frmodligen verens om att ngon farligare sysselsttning n att vara informatr t polisen inte finns. De har inga skyddsombud, inga fackliga fretrdare och yrkesinspektionen knner inte till deras existens. De verkar ensamma inne i de farligaste kriminella miljer vi har i landet. Om de avsljas i dessa gng behandlas de som frrdare. Polisens uppgift r att skydda medborgarna inte att utstta dem fr livsfara.
Missa inte Pararafen!

Tidigare inlgg:
Infiltratrer, Redivivus
Nr sanningen hinner ikapp...

01/06 2013

19:20

Nr vindarna viskar

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Nr vindarna viskar
Justitieminister Beatrice Ask frbereder granskning av fallet Quick
Justitieminister Beatrice Ask frbereder en granskning av "fallet Quick" infr att det sista fallet ska avgras. I Ekots Lrdagsintervju i dag sger hon att fallet r en rttsskandal.
Det r det naturligtvis, drfr hr har en person varit dmd fr vldigt allvarliga brott och friknns nu i rende efter rende. Det r klart att det r vldigt allvarligt.
Justitieminister Beatrice Ask
Hur granskningen ska genomfras, och av vilka vill Beatrice Ask inte avslja i dag.
Dremot att utlndska experter kan bli aktuella!

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
PAS - Mer n bara en frkortning
Det r verkligen ett guldgg.

Frst och frmst r hg konflikt mellan frnskilda frldrar, inklusive PAS fenomenet, en anmrkningsvrd riskfaktor fr barn och ungdomar.

Samtidigt r det en gyllene affrsid.

Det finns inget annat n ett barn som helt gratis kan omstta enorma summor och skapa arbetstillflle fr en hel armada av social sekreterare, socionomer, jurister av alla slag, psykiatriker, psykologer, poliser, klagare, lkare, sjukskterskor, lrare, pedagoger, politiker, journalister och mnga andra. Inte minst fr rvslickarna hycklarna som inte klarar ngot annat n att springa runt omkring och spridda alla mjliga phittade lgner.

Socialsekreterarna (med fullt std av andra myndigheter) r de som ser till att skapa och underhlla den hga konflikten mellan frnskilda frldrar (eller frldrar som kommer att skilja sig).
Och pltsligt blir barnet det gyllene gget som frsrjer ett helt gng som annars skulle bli arbetslsa s smningom.

Dessa socialsekreterare r special trnade fr att skapa den dimrid och kaoset som krvs fr att frsvra och till sist omjligt gra sammarbetet mellan skilda frldrar. Frst vljer de den frldern som enklast kan lyda order och/eller manipuleras.
Drefter frhalas proceser eller vid behov, p ett eller ett annat stt, manipuleras dessa processer och domarna (ett viktigt kugg i mekanismen) blundar till allt som kan avslja den verkliga boven.
De r mycket skickliga starta parallella intriger och flyttar drmed fokus frn eget falska beteende.
Falska anklagelser som leder till polisanmlningar; klagare som ser mellan fingrar; lrare, lkare eller BUP personal som lyder alla inkomna order frn socialkontoret (eller annan myndighet); jurister som i den tysta blundar fr det mesta, r bara en brkdel i socialsekreterarnas arsenal
Riksklagare, JO, JK, Justitieminister & CO? - Canis non est canem (Hundar ter inte hundar - gammalt latinskt ordsprk)

Likheten infr lagen r grundlagsfst: Domstolar samt frvaltningsmyndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet infr lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Man undrar om denna princip verkligen gller...

Med facit i hand kan man sga att socialsekreterarna lyckas i sina uppst i de flesta fall.
Samhllet accepterar skdespeleriet och vgar inte sl med nven i bordet eller tminstone ifrgastta.

ALLT FR BARNETS BSTA!

Mycket nje!


06/04 2013

20:27

Nsta vecka

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Nsta vecka
Som sagt, jag r beredd att rulla fram en viss squash historia

Min oskerhet kan (av)styras av andras frnuft att motverka tendenser till prestigekamp och partiskhet, att glmma dolda agendor och flja lagen helt enkelt. Beroende p vilken hjd kommer ribban att sttas kan min historia bli ett lngt plgsamt avsljande eller helt enkelt en kort notis.
En kort beskrivning om en vxt vars oftast grna eller gula frukter ts som grnsak eller en lng och tung beskrivning av racketsporten som p grund av spelets snabbhet och det trnga utrymmet r det inte ovanligt att en spelare blir trffad av bollen
Avgrande kommer att bli andras frnuft att inse det kritiska lgget.

Hur som helst, p tisdag (senast p onsdag) kommer jag att bestmma mig om det blir den korta eller den lnga versionen.

Till dess lt mig bjuda p nsta veckas premir (ls tankestllare):


05/04 2013

07:02

HELP!

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
HELP!
Hr kommer tv ltar. Var och en med sin historia bakom sig.
Jag kommer att skriva lite (mer!) om squash. Det har jag lovat.
Jag tnker gna den tiden t squash historianberoende p utvrderingen av mina knslor kring dessa ltar och lite till
Clown

Det str en pajas i Din spegel och dljer trarna i skratt,
Han rusar fram fr fulla segel men ser Din skugga n ifatt.
Och han har aldrig kunnat visa att han r srad och frsmdd,
Vad n den dren vill bevisa s blir han stndigt missfrstdd



When I was younger, so much younger than today
I never needed anybody's help in any way
But now these days are gone, I'm not so self assured
...

Mycket nje!


06/12 2012

17:55

Fisken ruttnar frn huvudet

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Fisken ruttnar frn huvudet


17/10 2012

12:15

Henrik J

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Henrik J

Henrik J


(uppdaterat: 2012-10-28)
Bloggposterna Till de undrande och A Ghost Story har flyttats hit. Kommande uppdateringar som avser alla tre bloggposter kommer det att skrivas hr

(uppdaterat: 2012-10-24)

Till de undrande


Tidigare inlgg har p olika platser lett till lnga debatter i snabbinkallade krismten. I all kalabalik har visa felaktiga uppgifter uppkommit.
Nyfiken, tog jag en runda genom stan och nehej, polisen har inte flyttat. Lokalen r fortfarande p samma plats (Sandgrdsgatan 31) och med all skerhet alla trevliga tjnstemn med

Have a Nice Weekend.

(uppdaterat: 2012-10-24)

A Ghost Story


Frra veckan trffade jag en tjnstaktig och mycket trevlig Henrik J. som utlmnade ngra handlingar till mig. Om det kan ni lsa i min tidigare bloggpost HenrikJ.

Mitt mod att skriva om den positiva verraskningen att f trffa en trevlig tjnsteman har bemts hr och dr av ngra intrigbesatta (mer eller mindre) anonyma bloggare som har (re)agerat p mer n ljligt stt
Att stndigt skapa intriger byggda p mer eller mindre phittade historier r grnsen mellan en sandlda och en dockteater

Drmed ett spontant videoklipp:


(uppdaterat: 2012-10-19)
En vldigt jobbig dag idag.
Mtet med Henrik J. blev dremot en positiv verraskning fr min del.
Han verkade nnu trevligare n vid telefonsamtalet.
*

Jag har haft ett trevligt telefonsamtal i upplysningssyfte med Henrik J.
Vntar p mera detaljerade uppgifter (officiella handlingar) under kommande dagar.
Kul!


06/10 2012

00:15

Domarjv i Jvsfrgan

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Domarjv i Jvsfrgan

"Ingen tvekan om att det hr r jv"


(SVT) Hovrttspresidenten Fredrik Wersll om domarjv i en kommentar om rttegngen - Sdertljentverket. Sanningen p vg att hinna ikapp!
Det finns ett konkret och (n s lnge) osanktionerat unikt fall av grovt jv i Sverige dr ngon HAR AGERAT BDE KLAGARE OCH DOMARE i ett ml med i princip samma aktrer. T 992-09 med DOM meddelat i april 2010.

Att dma andra mnniskor r en avancerad form av maktutvning. Fr att medborgarna ska acceptera denna maktutvning mste de i utbyte f garantier fr en rttvis och riktig behandling av individen. Detta kallas rttsskerhet. Eva Tiby i DomarJv

Be patient; It will be continued




02/10 2012

18:43

ALLT R TILL SALU

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
ALLT R TILL SALU

ALLT R TILL SALU !


Det finns uppenbarligen inga grnser fr det! Bde den roliga och den trkiga...

Tydligen ALLT R TILL SALU Ngon har redan passat p och hittat vgen.

Det var ngra av sommarens bilder som skildrar ett vackert landskap i Gtaland som ingr i sin helhet i Kalmar ln Sveriges minsta landskap men en av de vackraste.
I sin tur utgr Kalmar ln stra delen av sjrika landskapet Smland i sdra Sverige.
Fynd av romerska varor tyder p en vlutvecklad lngvga handel eller ngot annat, kanske
En viktig del av Smlands historia r Dackefejden (1542-1543) ett uppror lett av Nils Dacke mot Gustav Vasa som eskalerade till ett inbrdeskrig mot kungen Gustav Vasa. Mjligen var detta brjan till slutet fr sm landens sjlvbestmmande
Som bekant, besegrades Nils Dacke eftersom han som upprorsledare inte hade de ekonomiska resurserna som Gustav Vasa hade och avbjde hjlp frn tyska stormn

Hundarna?

Be patient; It will be continued


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Tjrn, strand och olika vderprognoser

Tjrn, strand och olika vderprognoser


Jag knde mig bekvm vid en lugn och vackert Tjrn strand i sommar.
Ibland kan det vara svrt att sp vder, ven om man har tillgng till avancerad teknik.
Jag anade inte att efter bara ngra mnader vdret kan frsmras och utsikterna bli s dimmiga
Det kan ha ngot att gra med stdjobbet som jag nmnde i tidigare inlgg.
It will continue


20/09 2012

20:47

Stdaren

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Stdaren

Stdaren


Stdarens huvudsakliga arbetsuppgift r att stda. Stdarna behvs verallt och dem kan trffas verallt: p gatan, sjukhus, skolor, idrottsarenor, polishuset, domstolar, socialfrvaltningar, advokatbyrer, alla slags fretag. Ja stdaren behvs verallt!
Stdning innebr (bland annat) att rengra lokaler och andra miljer samt att (ter)stlla freml i ordning.
Det kan man sga att stdarna och stdmetoden r krnan i denna verksamhet. Professionella stdfretag eller frilansare stdare arbetar med moderna, effektiva, anpassade stdmetoder som frsker vara skonsamma mot stdaren och uppdragsgivaren

Enligt visa underskningar r stdning ett av de yrken som har hgst antal sjukpenningdagar. Med andra ord, ett yrke med, till ytan, ganska enkla arbetsuppgifter som nd stller stora krav p aktiva utvarna.
pufDessutom, som i vilken bransch som helst, kan stdaren gra fel.
Det kan hnda att istllet fr ett glnsande resultat blir resultatet ett smutsigt rende.
Man kan smutsa ner en hel del och drmed stlla till problem. Ibland till stora problem!

I de flesta fall r stdaren anstlld av stdfretag som erbjuder stdtjnster till de som vill behlla ett vlvrdat ansikte utt och ingen smuts p eller under mattan.
Men som i vilket bransch som helst finns det bra, mindre bra eller dlig utvande personal och det kan leda till desdigra konsekvenser.
Det vrsta r nr stdaren r anstlld direkt av uppdragsgivaren. D kan inte uppdragsgivaren skylla p ngon annan


Och som bekant, en olycka kommer aldrig ensam!

It will continue


08/09 2012

22:00

Det jag sg idag

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Det jag sg idag

Det jag sg idag


Det var en febril aktivitet p Vxjs nyinvigda Arenastaden idag.
Sjlv flanerade jag omkring och kastade ngra blickar i Vida Arena (Vxj Lakers) och p den nya fotbollsarena, Myresjhus - sters tjejlag.
Sjlvklart passade jag p att se det jag inte sg: Patrik Sjbergs frelsning om sin bok Det du inte sg - en frelsning i form av en frgestund med Maria Akraka som moderator.

Det r Patrik Sjbergs bok och sin egen historia. Punkt. Slut.
Jag hoppades att jag kanske skulle ndra mitt tidigare intryck ( ls hr ) om Patriks avsljande. S blev inte fallet, tyvrr

*

Annars, hr i Vxj ngra tjnstemn har lyckats vertrffa sig sjlva i vad gller felaktig rendehantering och drmed anses ha gtt alldeles fr lngt denna gng. Definitivt!
Det vad ngra har s svrt att begripa r att ju strre blir bubblan desto hgre oljud kommer att propageras nr bubblan kommer att brista!


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Kvinnlig lkare skes fr krleksaffr

Kvinnlig lkare skes fr krleksaffr


Den kvinnliga lkaren mste vara beredd att stta in en miljon kronor p mitt konto.

Sjlvklart att vid eventuella kommande oenigheter skall pengarna betraktas som frivilliga krleksgvor och ingenting annat.

*
Ngot om lagens mening (del 1).
Fr de som undrar vad i lagens mening r rtt eller fel

En kvinna och hennes lkare hade en relation. Nr den avslutades i slutet av frra ret satte lkaren in sammanlagt drygt en miljon kronor p hennes konto. Pengarna sattes in i olika omgngar.
Efter att lkaren tog tjuren vid hornen och anmlde till polisen den 51-riga kvinnan frn Vxj, talades kvinnan fr grov utpressning vid Vxj tingsrtt.

Enligt lkaren ska kvinnan ha krvt pengar av honom fr att inte avslja att de haft en relation, samtidigt som hon var hans patient. Lkaren menar att han betalade eftersom han var rdd om sitt rykte och kvinnan ska ha hotat med att stlla till med en skandal. Men kvinnan hvdar att hon r oskyldig.

Och idag kom domen: Den 51-riga kvinnan friades.
Tingsrtten meddelar i sitt beslut att det inte gr att styrka att kvinnan ska ha hotat sig till pengarna. I domen skriver de att lkaren berttat sin historia p ett trovrdigt stt, men att det saknats bevis och vittnen som har kunnat bekrfta hans version. ( Nyheter P4 Kronoberg )


Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Pingpongmatch London - Stockholm (sexuella anklagelser)

Flash Nyhet


Barnevik gripen fr sexbrott - nekar till alla anklagelser


Enligt affrs vrlden> som i sin tur citerar Expressen.
En av Sveriges strsta nringslivsprofiler Percy Barnevik har gripits av polis i London anklagad fr sexbrott, rapporterar Expressen. Om man r en offentlig person s kan man rka ut fr sdant hr. Det hnder ofta, sger Percy Barnevik till Expressen.

Det r frfljelse frn en person som hller p att jvlas. Som offentlig person blir du utsatt fr folk som vill ha pengar och inflytande, sger Percy Barnevik till Expressen.
Percy Barnevik
r det frgan om ngon pingpongmatch mellan London och Stockholm?
Sjlvklart vet man inte vad som verkligen har hnt men det lter alldeles fr lngskt

Skall kanske Borgstrm & Bodstrm advokatbyrn blanda sig i affren? Eller r advokatbyrn fr upptagen med vrdnadsml i Vxj och tiden rcker inte till?

Man tar sig fr pannan!


24/04 2012

13:12

Personuppgiftslagen

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen


(2012-04-25)

Uppdatering:


Inget r ruttet i Danmark!
Ett korrekt och mycket vl dokumenterat domslut medellat av Uddevalla tingsrtt, idag kl 11:00!
(Fllande dom)


Imorgon meddelas dom i en ovanlig massmedialiserad rttegng.
Brottmlsfrhandlingarna gde rum vid Uddevalla tingsrtt den 4:e april och intresset fr rttegngen verkade stort
Lngt innan rttegngens frhandlingar har p olika bloggar frvnansvrt mnga anmlt sitt intresse ikldda t-shirts eller vanliga klder fr denna rttegng.
Det blev ocks en del massmedial uppmrksamhet kring denna rttegng som nskade sig vara stor men som till sist visade sig vara en storm i ett litet vattenglas.
Uddevalla TR, Sal 5
P plats var utver rdman, tingsnotarie, klagare, den talade med sin frsvarsadvokat endast P4 Vsts reporter Marie Mattsson samt en frilansare (ut).
I samband med P4 Vsts intervju svarade klagaren att han kommer att yrka p dagsbter, det straff som r tillmpligt enligt praxis.
P4 Vst har dessutom intervjuad Malin Forsman, advokat och delgare vid Advokatfirman Fylgia, Stockholm med bland annat erfarenhet av avtalsfrgor, inte minst med IT-rttslig och upphovsrttslig anknytning och som bl.a. arbetat som jurist p Microsofts huvudkontor i USA.
P frgan hur skulle det kunna bli, kommer pappa att bli dmd? svarade advokaten Malin Forsman:
Ja, det tror jag. Det r ganska klockrent fall egentligen Den hr paragrafen, 5a paragrafen i PUL missbruksregeln - det r krnkande uppgifter. Det tror jag r ganska enkelt
Hr kan ni lyssna advokaten Malin Forsman (efter 16:58) samt del av vad P4 Vsts reporter Marie Mattsson har redovisat (efter 13:19)

MEN!

Det vad P4 Vst har missat (reportern har gtt innan sista delen av rttegngen brjade) var det vad rttegngens ordfrande har ppnat fr: preskriptions frga!
Som bekant, preskription r ett begrepp som anvnds bde inom civilrtten och inom straffrtten.
Inom straffrtten betecknas preskription som "bortfallande av pfljd", allts den tidsperiod, rknat frn brottet, efter vilken tal inte fr vckas enligt BrB 35:1.
Pfljd m ej dmas, med mindre den misstnkte hktats eller erhllit del av tal fr brottet inom med minsta tiden p tv r, om brottet ej kan flja svrare straff n fngelse i ett r
sista paus
Hr kan fallet kompliceras med klagarens justeringar under rttegng samt i efterhand eventuellt beropande av (bland annat) preskriptionsavbrott m.m. med hnsyn till att den talade polisanmldes av Datainspektionen (maj, 2010) och misstnks fr brott mot personuppgiftslagen.

Det vad jag grubblar ver r:
Visste inte klagaren att han eventuellt hade ont om tid nr han frst lade ner frunderskningen fr att sedan tala den misstnkte? Hrifrn kan man g vidare med ytterligare funderingar, men

Som Hamlet sade:

Ngot r ruttet i Danmarks rike...

(Shakespeare)


25/03 2012

05:30

Livets cyniska ironi

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Livets cyniska ironi

Livets cyniska ironi



Lt oss minas Gsta Bohmans tankar och frutseende (Kmpande konservatism, 1971):
"Vet ni om att USA idag har mjlighet - och det kommer allts andra lnder att ha i morgon - att med hjlp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik ver Atlanten. Datorerna r programmerade s att de fortlpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och ska fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.
Visst kan sdan verksamhet vara legitim. Man kan spra utlndsk underrttelseverksamhet, frhindra sabotage eller komma t narkotikalangare eller andra som frsker kasta grus i ett allt knsligare samhllsmaskineri. Men den kan ocks missbrukas. Och lggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi sjlva s smningom slavar under kontrollsystem, fngar i ett genomreglerat samhlle, dr den enskildes mjligheter att hvda sig gentemot den allt starkare verheten blir allt mindre
."
Redan 1949 har Orwell varnat vrlden. Fyra r efter andra vrldskriget, skrev George Orwell 1984, en roman om den ultimata diktaturen dr makten blivit ett rent ml, inte ett medel fr att iscenstta ideologier. Makten anvnder smrtan som srmrke. Allt fr att avhumanisera mnniskan, terfda oss som flock utan krav och sikter.
Se (ter) en del av Rum 101:
Ja, 1984 r fruktansvrt aktuell i 2012 nr begrepp som valfrihet, framtidstro och hopp fr mnga frlorat mening.
Orwells begrepp Dubbeltnk r en otck psykologisk verklighet. Att kunna hlla tv motsgande trossatser i huvudet samtidigt och att dessutom acceptera bda som sanna, att kunna ljuga medvetet och nd vara fullstndigt vertygad om att man talar sanning. Invnarna i Orwells Oceanien vervakas mycket noggrant och tvingas stndigt flja ledarens propaganda, bland annat genom en liknande tv-apparat installerat i varje hem. Denna teleskrm r ingenting annat n dagens media/kommunikations utrustning - datorer, TV, telefoni all elektronik och lite till! Utrustning som ven vervakar samtidigt, samt att den stndigt r pslagen
Men den kan ocks missbrukas. Och lggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi sjlva s smningom slavar under kontrollsystem, fngar i ett genomreglerat samhlle, dr den enskildes mjligheter att hvda sig gentemot den allt starkare verheten blir allt mindre. som Gsta Bohman sade

Datalagringsdirektivet r bara en pusselbit p vgen till storebrors erknnande av det helt kontrollerade samhllet.
***
Har ni redan glmt stblocket? Inte jag. Det r en del av mig.
Att teruppleva Orwells sanning i Vst efter flykt frn st r ju livets dystra cyniska ironi



01/03 2012

15:00

Krnkning?

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Krnkning?
Syrran: har du hrt?
I dag lgger Regeringen fram ett nytt lagfrslag, som syftar till att kriminalisera krnkande fotografering och straffet fresls bli bter eller fngelse i hgst tv r.
Det regeringen vill komma t r uppmrksammade fall dr framfr allt unga kvinnor smygfilmats eller fotograferats i intima situationer, och dr bilderna sedan publicerats i s kallade sociala medier.
Tnk du syrran, hur mnga kommer vi stta dit efter den frsta juli!
KrankningKrankning
Flera fackliga organisationer gr i dag ut och krver att regeringen drar tillbaka lagfrslaget om kriminalisering av krnkande fotografering. Det vltrar ver utgivaransvaret p den enskilde fotografen och hotar allmnhetens rtt att fritt lmna in tips till medier. (Ekot)

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Familjerttens bedmningar godtyckliga

Socialstyrelsen gr en omfattande granskning av Vxj kommuns familjertt. Detta efter flera anmlningar frn desperata frldrar som menar att bedmningarna frn socialens sida r felaktiga och godtyckliga och har drabbat deras barn hrt. (SR-Kronoberg 24 november, 2011)
Barnen drabbas hrt, anser anmlarna.
Vad kommer att hnda med dessa stackars barn?


23/11 2011

19:55

Infiltratrer, Redivivus

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Infiltratrer, Redivivus

Jag vill pminna om mitt gamla inlgg:
"Om rttsapparaten: infiltratrer, brottsprovokation och lite till"
(ls inlgget om!)

i samband med kvllens Uppdrag Granskning som visar bland annat hur tonringar vrvades som infiltratrer t skerhetspolisen Om hur polisinfiltratrer mrdats efter att ha lckt till polis



Hr till hger, videoklippet som r lagt p youtube:


09/07 2011

23:30

Rtt ska vara rtt

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Rtt ska vara rtt
Tyst min tunga?

Undrade Ingenjrens chefredaktr Jenny Grensman i en ledarartikel (5,2010) och tog upp rtten att ocensurerat yttra sig p ett verkligen rligt, korrekt stt.

Min teori r att Sverigedemokraterna hade ftt frre rster om de vriga partierna hade varit litet mer debattglada och visat att de tar integrations- och invandringsfrgorna p allvar.
Fr det gr de vl?
Det gr vi vl?
Visst tycker vi att alla ska f vara med och leka?
Diskrimineringsombudsmannen hoppas att facken och arbetsgivarna ska ta med antidiskrimineringsarbetet, som omfattar kn, etnicitet, funktionshinder med mera in i kollektivavtalen s att det gr framt p fler omrden n lneskillnaden mellan mn och kvinnor. Dr det fr vrigt gr jttelngsamt!


Vissa saker fr man bara inte diskutera. S r det ocks med tidningsartiklar. Det finns mnen som r s knsliga att man helst br ltsas att de inte finns.
Frgan r om det r en bra strategi.
Vi tycker inte det.


Det vi vljer att skriva om gagnar alltid ngon eller ngot, p samma stt som det oftast finns ngon som knner sig orttvist frbigngen. Saker kan vara intressanta nd. rundade av Jenny Grensman sin ledarartikel.

*

Tyvrr, finns det ganska mnga som ibland har svrt att motverka tendenser till prestigekamp och partiskhet.
De som frsker mynta begreppet det r inte alltid s att man inte fr rtt trots att man har rtt och frsker leverera oss det som ngon sorts fr-filtrerat, frdigt paketerad regel, information grundad p frutfattade meningar dr beslutsfattaren redan tagit stllning till vad vi skall serveras fr bild i olika rttsliga frgor.

Jag tnker hnvisa dem till ett klipp frn en mycket intressant dialog mellan tv giganter i Sveriges rttssamhlle - f.d. JK Gran Lambertz och f.d. verklagare Sven-Erik Alhem:
Sven-Erik Alhem: Vi r inga gudomliga varelser som vet exakt hur saker och ting frhller sig Vi ska vara dmjuka och sga, jag gr fel, jag ska frska begrnsa mina fel att bli s f som mjligt under min goda vandel
Gran Lambertz: Vi fr inte urskta oss, det r s som Erik sger, man gr fel men man mste ha den ambitionen att det aldrig ngonsin hnder sdana fel
Sven-Erik Alhem: Man ska inte vara beroende av att man har en journalist eller en advokat som jobbar gratis eller JK sjlv som jobbar gratis fr en, fr att man ska ha en chans att f upprttelse

*
Av ngon anledning, i samband med det som str i detta inlgg, lt mig citera min favorit frfattare i samtid svensk litteratur, Maja Lundgren, den underbara rebellen enligt Maria-Pia Bothius:
Alla mnniskor projicerar, frestller sig saker om andra. Det r ofrnkomligt.
Att f sina cirklar rubbade kan vara kmpigt, andra sidan r det roligt nr ovntade saker hnder.




09/06 2011

18:00

Frfattarskap och Rttsskerhet

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Frfattarskap och Rttsskerhet

Varfr kan man inte lita p politiker s lnge som de r ministrar?
Nu erknner Thomas Bodstrm i sin nyutkomna bok "Inifrn" att han ngrar att han inte gjorde mer fr att strka rttsskerheten nr han var justitieminister. Han skriver att domarna dmer alldeles fr olika och att det sitter alldeles fr mnga oskyldigt dmda i vra fngelser!
Vad tnker de mn som blivit oskyldigt dmda nr de lser detta? Knner de ngon trst?
TJ.jpg
Skriver Thrse Juel i sin debattartikel om Rttsskerheten i Sverige.

Thrse undrar vad det kan ligga bakom Thomas Bodstrms nger:
Nr f.d. JK Gran Lambertz blev inbjuden att sommarprata fr ngra r sedan, berttade han inledningsvis hur dvarande justitieministern Thomas Bodstrm frskt stoppa just det rttsskerhetsprojekt som senare ledde fram till rapporten "Felaktigt dmda".
Med detta i tanke vcks genast en undran - vad ligger det fr sanning?


()

Alltmer vxer ntverk och bloggar som gemensamt frsker belysa den sviktande rttsskerheten i sexual ml, men vr nuvarande justitieminister Beatrice Ask tiger som muren. Hennes sparsamma inlgg i debatten kom en gng att kretsa kring ett "lila kuvert". Men d handlade det om rttstryggheten fr brottsoffer. Ett lika viktigt mne som rttsskerheten fr misstnkta och oskyldigt dmda, men vid jmfrelse har dessvrre mnet rttsskerhet trillat p kant och ftt lgre status.

Avslutningsvis drar Thrse slutsatsen:
Den som skulle kunna stta ner foten r justitieministern.
Nu har den f.d. ministern visat att han "ngrar sig". Undrar om vr nuvarande justitieminister Beatrice Ask ocks kommer att gra det, nr hon har slutat och fortstter sin karrir med frfattarskap?
Frgan r bara vad alla dessa oskyldigt dmda mn kommer att sga d - de brjar redan bli rtt mnga till antalet ...



20/05 2011

11:00

Barnpornografibrott

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Barnpornografibrott
I dag talas 23 kvinnor, varav tv frn Kronobergs ln (Vxj och Uppvidinge!!!), fr barnpornografibrott tillsammans med en 43-rig man frn Borlnge.
De beskrivs som 23 vanliga kvinnor med familjer, barn och arbete.
Den kallas som mest spektakulra barnpornografihrvan ngonsin i bde Sverige och vrlden.
Ngra erknner medan andra nekar till brottsligt uppst. Men ingen frnekar att de haft materialet, sger kammar-klagare Niclas Eltenius.
Fallet r enligt Interpol unikt i vrlden och har kallats fr Det svenska rendet.

Kvinnorna kommer att talas fr barnpornografibrott av normalgraden och den misstnkte huvudmannen fr grovt brott.

Jag hoppas att mnga (klagare, poliser, socialstyrelse tjnstemn, psykiatriker, psykologer, lkare, skolpersonal, fretagsledare, fackfreningar, mfl.) ppnar ordentligt ronen i den elfte timmen!



23/04 2011

18:49

Nr sanningen hinner ikapp...

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Nr sanningen hinner ikapp...
Om rttsapparaten: infiltratrer, brottsprovokation och lite till


Agenter, informatrer, infiltratrer. Vi ser dem p film men de finns ocks i en verklighet nra dig, skrev frre rikskriminalchefen Tommy Lindstrm i en debatt artikel (Gate Report #06/08).

Tidigare gllde som princip att en informatr aldrig ngonsin avsljades - behovet av dennes hjlp kunde ju alltid uppst igen. Polisen rjde inte ens att en informatr anvnts utan de uppgifter denne kom med anvndes som kunskap vid frhr med andra fr att kunskapen skulle kunna presenteras i rtten.
En stor del av problemet ligger i hur Rikspolisstyrelsen hanterar, eller snarare inte hanterar, frgan om informatrer. Antalet fall med anvndande av informatrer r f och existerar inte alls i vissa delar av landet. Om den hgsta polisledningen inte vgar ta stllning till hur informatrs-/ agentverksamheten skall utfras uppstr problem.


Ett nnu strre problem uppstr nr polisen/infiltratren missbrukar helt sitt uppdrag.
Ett tydligt exempel har vi i senaste polisprovokation skandal avsljat av TV4 och hrt kritiserat av riksklagaren Nils-Eric Schultz.

Men tillbaka till Tommy Lindstrms inblick i informatrernas hemliga vrld.
I polisirt hnseende, informatren r det en person som kan, och r villig att, lmna uppgifter av vrde fr det brottsuppdagande arbetet. Polisen arbetar med informatrer p olika niver: med tjallare, oftast (sm)-brottslingar som enskilda polismn har god kontakt med, med uppgiftslmnare som kan vara bde kriminella personer och sdana som har kontakter i den undre vrlden (flickvnner, mdrar och kompisar), samt med egentliga informatrer, som av polisen r bedmda och inte sllan rekryterade fr sin kunskap och sin mjlighet att hmta in efterfrgade informationer.

Informatrerna finns verallt: freningar, arbetsplatser, webbplatser, verallt!

Det mentala och sociala trycket p en polisagent, vare sig den personen r en polisman eller civilist, r mycket stort och krver kontinuerlig debriefing och mnsklig tillsyn. Ansvarig chef mste gra oanmlda besk hos agenten, ven i hemmet, fr att skaffa sig tillrcklig kunskap om hur tillstndet r. Det r inte heller ovanligt att agenterna fr olater i sitt speciella liv; ider mste stvjas i tid.

Bland de viktigaste punkter i en praxis som mste fljas fr att infiltratren skall fungera:
- Operationen skall vara och frbli hemlig. Bevisningen i domstol mste skaffas fram utan vittnesml av infiltratren.
- Infiltratren mste flja order till punkt och pricka och fr aldrig tveka eller hitta p ngot sjlv. Att det r bttre att fly n illafkta gller for denna verksamhet. Att man avbryter en farligoperation r inget att skmmas fr. Infiltrativ spaning skall aldrig drivas lngre n absolut ndvndigt for att n resultat eller for att sopa igen spren.
- Infiltrationen skall kombineras med andra arbetsmetoder och infiltratren skall ocks nyttjas fr att applicera utrustning, frbereda provokationer och sprida desinformation.

Nr infiltratren anvnds i avsljande syfte, fr att sprnga brottslig verksamhet br det (kanske) ses som en lyckad insats frn och fr samhllets sida.
r dremot syftet enbart att provocera brott och anvnds mot helt oskyldiga mnniskor fr att skydda den rttsapparat som sjlv har begtt misstagen, d kan man enkelt pst att rttsskerheten r definitiv ventyrat!
D hamnar oskyldiga mnniskor i fngelse eller blir stmplade som skyldiga fr livet

Hur pas omfattande r den hr verksamheten i Sverige, det r kanske ingen som har 100% koll p. Men fr att kunna fungera en sdan mycket farlig verksamhet, den br omfatta hela samhllet. De flesta trodde nog inte att detta existerade i Sverige frrn det hr avsljades i 2004. Nu vet vi att det har frekommit, och att polisen har betalat ut enorma belopp varje r till informatrer/infiltratrer.

n s lnge (s vitt jag vet) finns det inga omfattande avsljande om klagarmyndighetens och/eller domstolsvsendets inblandning i infiltratrernas vrld.
n s lnge

Enligt TV4 hvdar polisen att frn och med december i fjol har man fryst all infiltratrsverksamhet. Men eftersom TV4 inte fr stlla ngra frgor till polisen r det svrt att veta skert Dremot stmmer det med mina egna iakttagelser!

Visa infiltratrer flyttas eller byter helt enkelt plats med varandra
Squash turneringen fortstter!


11/04 2011

21:25

nskan om ett varmare klimat

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
nskan om ett varmare klimat

I Kalifornien rder nolltolerans mot pedofili.
Se Uppdrag Gransknings reportage p onsdag kvll.

I Sverige fr pedofilerna vrd med frhoppningen att det hjlper sger Janne Josefsson p Uppdrag Granskning.
Jag kan bara hlla med de frn California: ls dem in fr gott!

En rttslig fljd br vara att de som falskt anklagar andra fr pedofili skall f ett lngt fngelse straff.
D fr Sverige p kpet en lugnare milj fr barnens skull: man slipper ha dessa grova brottslingar p fri fot och samtidigt fr man bukt med ryktesspridning och falska anklagelser i manipulativt syfte (infekterade vrdnadstvister i de allra flesta fall).


05/04 2011

12:15

Det hnder i Vxj kommun

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Det hnder i Vxj kommun
Skarp kritik mot IT-chefens konsultinkp enligt Sveriges Radio Kronoberg.

Vxj kommuns IT- chef Per Andersson kpte konsulter fr flera miljoner - utan att lta andra fretag vara med och konkurrera. Det blev dyrt fr skattebetalarna och kritiken internt r svidande.

Till att brja med, lt oss titta nrmare p Vxj kommuns IT organisation

Vxj Energi AB r ett dynamiskt och expansivt fretag som r helgt av Vxj kommun. Krnverksamheten utgrs av produktion och distribution av el och fjrrvrme till totalt 29 000 kunder.
Bredbandsntet Wexnet byggs och gs av Vxj Energi. Genom lokal nrvaro erbjuder Wexnet frutsttningar fr kvalitativ IT-kommunikation samt god service till kunder och samarbetspartners. Wexnet strvar efter att vara helt operatrsoberoende, vilket ger slutkunden mjlighet att vlja tjnsteoperatr och tjnster efter eget behov och vilja.

Det finns (kanske) flera alternativ men dem mest intressanta r fljande frgor:
Vem har IT-chefen trampat p trna ELLER vem ligger bakom IT- chefen?
Ringer ngra klockor?
Om inte - jag freslr att ni gr igenom min serie om squashturnering som kan lsas HR eller HR bland annat
Sedan fr vi se om bara hockey elitserien (heja Vxj Lackers!) som har anlnt till Vxj eller har vi till och med Spo p plats fr att delta i pgende squashturnering!

Ett litet informativt tillgg fr dem som kanske inte vet

Skerhets- och integritetsskyddsnmnden r en statlig myndighet som inrttades den 1 januari 2008. (Ytterligare en versynsmyndighet bland alla andra i det lnga landet skulle jag vilja lgga till...)
Myndighetens nmnd har till uppgift att med inspektioner och andra underskningar utva tillsyn ver brottsbekmpande myndigheters anvndning av hemliga tvngsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och drmed sammanhngande verksamhet samt ver Skerhetspolisens behandling av personuppgifter.

Nmnden ska ven p begran av enskild kontrollera om han eller hon har utsatts fr hemliga tvngsmedel eller har varit freml
fr Skerhetspolisens personuppgiftsbehandling och om tvngsmedelsanvndningen och drmed sammanhngande verksamhet eller personuppgiftsbehandlingen har skett i enlighet med lag eller annan frfattning.

Ytterligare en versynsmyndighet i det lnga landet

Och lite till
Bredband transport r fullt mjligt via el-ntet och drmed fullt kontrollerbar (I bda riktningar sic!)

Vi ses, vi hrs!



19/02 2011

00:10

Bodstrm, Assange och lugnet?

Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
Bodstrm, Assange och lugnet?

Thomas Bodstrm har vaknat igen
Och skriver:
kte frn snstorm till snstorm. Nu tillbaka till lugnet p den amerikanska stkusten. ntligen utan snstorm, och framfr allt inga snowdays.

Aj, aj, aj!
Det r mindre n tre veckor sedan han skrev:
Jag frsker skriva men det r svrt att gra det nr man mste skrika hll kften var tionde minut till rastlsa barn, som inte borde vara hemma en hel dag."


Och pltsligt brjar Bodstrm blanda pple och pron:
Att Reinfeldt str upp fr arresteringsordern r annars lite mrkligt med tanke p att han i egenskap av ordfrande i justitieutskottet gjorde vad han kunde fr att stoppa Sverige fr att g med i det samarbetet.


Hall dr
Att Bodstrm str upp och blandar sig in (mer eller mindre direkt) i en vrdnadstvist infekterad av (bland annat) vrdnadslagen klubbat av Bodstrm i 2006 r annars lite mrkligt med tanke p att han i egenskap av justitieminister och sedan som ordfrande i justitieutskottet gjorde vad han kunde fr att motarbeta andras pappor rtt till vrdnad av eget barn!

Varfr hjlpte Thomas Bodstrm en chefsklagare som inte lngre r chefsklagare
Varfr hjlpte Thomas Bodstrm en klagare som inte lngre r klagare men r domare
Varfr hjlpte Thomas Bodstrm en domare som inte lngre r domare men r chefsklagare
(lite mer frtydligande lngre ner under Nikita - Rttsvsendets squashturnering.>"
Som tidigare lovat, jag kommer att bjuda p facit till dessa samt mnga andra frgor.

Sist men inte minst br Thomas Bodstrm:
lra sig fr en gngs skull att han heter Assange och ingenting annat! (P sin blogg anvnder Bodstrm 8 gnger Assenge men aldrig Assange).
och kanske viktigast av allt:
Justice must not only be done, it must also be seen to be done!



Category: Rttsskerhet
Posted by: valens Permalink
"Hur str det till med rttsskerheten i landet Sverige?"
Fr tre veckor sedan skrev jag inlgget Justice or Injustice dr jag uppmrksammade att
Wikileaks grundaren Julian Assange fortstter att motstta sig ett utlmnande till Sverige och hvdar att den svenska klagaren Marianne Ny inte har befogenheter eller grund fr sin begran.
Samtidigt sger det rttsliga teamet bakom Julian Assange, att de fruktar att han kan hamna i Guantanamo Bay om han utlmnas till Sverige fr att svara p sexuella vergrepp anklagelserna.


Det rttsliga teamet bakom Julian Assange, beskriver sju punkter som kommer att bestrida hans utlmning, som efterlyses av den svenska klagaren, Marianne Ny, efter anklagelser frn tv kvinnor som pstr att Julian Assange sexuellt hade angripit dem i separata incidenter i augusti.
En anklagelse, att Assange hade sex med en av kvinnorna medan hon sov, skulle uppg till vldtkt enligt Svensk lag. Bda kvinnorna hade tidigare haft samtyckande sex med Julian Assange.

Assange teamet kommer att fra sin talan den 7:e och 8:e februari, d Julian Assange kommer att tervnda till domstol fr hela utlmningsfrhandlingen. Fallet fr hans utlmning r hvdat riksklagarmyndigheten p uppdrag av den svenska klagaren, med det fullstndiga talet vntas man inte slppa fre detta datum (8 februari).


S att nsta vecka en domstol i London ska prva om Wikileaksgrundaren Julian Assange ska utlmnas till Sverige.
En ganska stor verraskning r att frre verklagaren Sven-Erik Alhem har kallats att vittna till frdel fr Assange. Sven-Erik Alhem bekrftar att han har blivit kallad som expertvittne, i Expressens ntupplaga.
Sven-Erik Alhem, fre detta verklagare i Malm, har tidigare uttalat sig kritiskt om hur fallet har hanterats i Sverige. Bland annat r han kritisk till att den frsta klagaren i utredningen lckte fr medier att Julian Assange var anhllen i sin frnvaro fr vldtkt.
Nu har Assanges brittiska advokatteam hyrt in honom som konsult till frhandlingen.
Sven-Erik Alhem ska ge sin syn p frfarandet och kontakten med honom frmedlades via Wikileaksgrundarens svenska frsvarare, Bjrn Hurtig.
Jag har ingen roll i vare sig den svenska eller brittiska processen. Jag ska bara ge min objektiva syn p hur jag tycker att frfarandet borde ha varit, sger Sven-Erik Alhem till TT.
Infr frhandlingen har han ombetts att skriva en inlaga p engelska som ska presenteras fr rttens ledamter.
TT: Vad hoppas du att den kan ge?
Sven-Erik Alhem: Det frgar jag mig ocks. Jag har en hg integritet och tar inte stllning fr den ena eller andra sidan. Mitt ml r att rttvisa skipas men fr en fair trial behvs ocks en fair frunderskning, sger han.
Sven-Erik Alhem r ocks ordfrande i Brottsofferjourernas riksfrbund. Han anser inte att den rollen kolliderar med uppdraget i London.
Sven-Erik Alhem: Nej. Alla parter i en rttegng mste f sina rttigheter tillgodosedda. Vi ska vrna mlsgarens intressen, men aldrig p bekostnad av den misstnktes rttigheter.


Ni som fljer den hr sidan mins kanske ett ldre inlgg (26/3 2010) dr jag tog upp ett tre r gammal debatt mellan dvarande justitiekansler Gran Lambertz och dvarande verklagaren Sven-Erik Alhem i en SVT debatt (Argument, januari 2007) - Hur str det till med rttsskerheten i landet Sverige?

Programledare:
Vad r det stora problemet som du ser med att Gran Lambertz sger det han sger?...
Sven-Erik Alhem:
Det r egentligen detta Vi r inga gudomliga varelser som vet exakt hur saker och ting frhller sig Vi ska vara dmjuka och sga, jag gr fel, jag ska frska begrnsa mina fel att bli s f som mjligt under min goda vandel
Gran Lambertz:
Vi r verkligt inne p det alvarliga fr att hr handlar om mnniskor som ibland anklagas felaktigt och ibland dms felaktigt fr brott som de inte har begtt och det r livs tragedier, det r frstrda liv, drfr mste vi vara p t Vi fr inte urskta oss, det r s som Erik sger, man gr fel men man mste ha den ambitionen att det aldrig ngonsin hnder sdana fel

Hur str det egentligen till med rttsskerheten i landet Sverige?



Men frst till London!
Justice must not only be done, It must also be seen to be done!...

Good Luck Julian Assange!



PS.
Thomas Bodstrm har vaknat och frn sitt frsta inlgg sedan 22 december fr vi veta hur han har blivit chockat av en krypande iguana
Samtidigt visar Thomas Bodstrm en annan sida (den riktiga?) av sitt agerande som uppfostrande pappa:
Jag frsker skriva men det r svrt att gra det nr man mste skrika hll kften var tionde minut till rastlsa barn, som inte borde vara hemma en hel dag."
Aj, Aj, Aj!
Ska Thomas ska lugnet i London ngra dagar fr att hjlpa kollegan Borgstrm?

Vem vet




 

 
 
  < Arkiv >           Hem         >>> 50 >>>