Jag r ett offer som vgrar acceptera handlingen som gr mig till offer...

  'Like a bird on the wire, like a drunk in a midnight choir       -       I have tried in my way to be free. '  

 

Frenta Nationernas allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna:

Artikel 1:   Alla r fdda fria med lika vrde och rttigheter.

Artikel 2:   Alla har lika rttigheter oavset ras, kn, sprk, sikt eller religion.

Artikel 3:   Alla har rtt till liv, frihet och personlig skerhet.

Artikel 4:   Ingen fr hllas i slaveri eller trldom; slaveri och slavhandel i alla dess former ro frbjudna.

Artikel 5: INGEN M UTSTTAS FR TORTYR ELLER GRYM, OMNSKLIG, FRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

Artikel 6:   Alla har rtt att verallt erknnas som person i lagens mening.

Artikel 7:   ALLA R LIKA INFR LAGEN OCH R BERTTIGADE TILL SAMMA SKYDD AV LAGEN UTAN DISKRIMINERING.

Artikel 8:   ALLA HAR RTT TILL HJLP FRN SITT LANDS DOMSTOLAR ATT HVDA SINA GRUNDLGGANDE RTTIGHETER.

Artikel 9:   Ingen fr godtyckligt anhllas, fngslas eller landsfrvisas.

Artikel 10:   Alla har rtt till opartisk rttegng.

Artikel 11:   Alla skall betraktas som oskyldiga tills skuld bevisats.

Artikel 12:   Alla har rtt till skydd av sitt privat liv och inte heller fr utsttas fr angrepp p sin heder eller sitt anseende.

Artikel 13:   Alla har rtt att fritt resa inom och ut ur varje land och tervnda till sitt eget land.

Artikel 14:   Alla har rtt till fristad frn frfljelse.

Artikel 15:   Alla har rtt till en nationalitet.

Artikel 16:   Alla vuxna har rtt att av sitt fria val ing ktenskap och bilda familj.

Artikel 17:   Alla har rtt att ga egendom.

Artikel 18:   Alla har rtt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Artikel 19:   ALLA HAR RTT TILL SIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET.

Artikel 20:   Alla har rtt till mtes- och freningsfrihet.

Artikel 21:   Alla har rtt att ta del i sitt lands styrelse; till lika tilltrde till allmn tjnst i sitt land.

Artikel 22:   Alla har rtt till social trygghet och r berttigade till ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter.

Artikel 23:   Alla har rtt till arbete, till fritt val av sysselsttning, till rttvisa och tillfredsstllande arbetsfrhllanden.

Artikel 24:   Alla har rtt till vila och fritid.

Artikel 25:   Alla har rtt till en levnadsstandard tillrcklig fr den egna och familjens hlsa och vlbefinnande.

Artikel 26:   Alla har rtt till undervisning.

Artikel 27:   Alla har rtt fritt ta del av kultur och vetenskap.

Artikel 28:   Alla har rtt till en samhllsordning dr de mnskliga rttigheter kan frverkligas.

Artikel 29:   Alla har lagenliga plikter mot det demokratiska samhllet.

Artikel 30:   Ingen rttighet fr beropas av ngon fr att omintetgra de mnskliga rttigheterna fr andra.

LT BARNEN VARA BARN     - INTE VUXNA I MINDRE STORLEK

LET THE CHILDREN BE CHILDREN     - NOT ADULTS IN SMALLER SIZE

  < Arkiv >           Hem                                        

17/06 2012

17:23

Kvinnliga psykopater

Category: Psykiatri
Posted by: valens Permalink
Kvinnliga psykopater

Kvinnliga psykopater tar vad dom vill ha


Susanne Strand r lektor i kriminologi och ansvarig fr Kriminologprogrammet vid Mittuniversitet.

I P4 Extra hr vi Susanne Strand, som pratar om kvinnliga psykopater som luras och manipulerar fr att f det dom vill ha. Men det stannar inte vid det, vldet ligger ocks och lurar under ytan, ven om det r mindre vanligt n bland manliga psykopater.
Lotte Nord intervjuar
Lotte Nord, P4 Sundsvall
Lotte Nord: Vad r de typiska drag som nd de kvinnliga psykopaterna har med sig?
Susanne Strand: De fixar och trixar, de lurar andra mnniskor Det kan vara s att de har ett frhllande dr de blir frsrjda och att de hller sig kvar i det s lnge som mjligt
()
Lotte Nord: Susanne Strand, du anvnder den filmen (m.a. Monster) i undervisningen. Vad r det som r s typiskt?
Susanne Strand: Jag tror att det r, det kan vara viktigt att visa p att kvinnor kan vara lika vldsamma som mn ven om de r frre. De finns, de existerar och det r ett bra stt att lra sig hur den hr personlighetsstrningen fungerar
Klicka nedan fr att lyssna p intervjun:


***

De som nitiskt fljer denna blogg minns skert inlgget frn mars 2010 dr jag gratulerade SVT-journalisten Hannes Rstam som tilldelades en guldspade i klassen riks-tv fr sin uppmrksammade dokumentr Thomas Quick - Att skapa en seriemrdare.
(Hannes Rstam har avlidit vid 56 rs lder, 12 januari 2012)
Dr nmnde jag den prisbelnade filmen, Monster. En film baserad p den sanna historien om seriemrdaren Aileen Wuornos. Ett offer fr en tragisk och brutal uppvxt som hela sitt liv har prostituerat sig och som s smningom blir seriemrdare.

Inlgget avrundade jag p fljande stt:
Barn blir felbehandlade p mnga fruktansvrda stt!
Mot dom riktas vld, bervande, utnyttjande.
Barn som bor utan sina frldrar (faderslsa hem i synnerhet) r i speciellt stor fara att bli behandlade p fel stt och oftare blir socialt utslagna .
Som fljd lider barnet konstant bde fysiskt och psykiskt...


Och P4 Extra kommer att fortstta grva i mnniskans psyke. Nsta vecka s ska det handla om barnen, lovar Lotte Nord...


Category: Psykiatri
Posted by: valens Permalink
Kommun gav std till "sex-sekt"

En aktuell tv rs gammal nyhet



I flera r har Kpenhamns kommun stttat en yogaskola som misstnks fr att gna sig t att slja porrfilm och stripteaseshower.
Den utpekade yogaskolan, Natha Yoga Center, har rligen ftt 600.000 danska kronor i std frn kommunen.
Enligt Jyllands-Posten styrs yogaskolan av en rumnskbaserad sekt, MISA, Movement for spiritual integration into the absolute, som grundades 1990. MISA:s grundare, Gregorian Bivolaru, flydde till Sverige i mars 2005 sedan han anklagats fr sexuellt utnyttjande av en minderrig flicka.

I oktober 2005 skrev prsten och experten p sekter Karl-Erik Nylund en rapport om MISA dr han drog slutsatsen att organisationen inte r en manipulativ sekt. Dr skrev Nylund ocks at han tvivlade p att Bivolaru skulle f en rttvis rttegng i sitt hemland. Den rapporten var ett av de bevis som gjorde att Hgsta domstolen samma mnad beslutade att Bivolaru inte skulle utlmnas till Rumnien. Den 31 december fick han politisk asyl.
Nu anklagar den danska prsten Tom Thygesen Daugaard den danska yogaskolan fr att vara en sekt:
Det r djupt naivt av Kpenhamns kommun att ge pengar till Natha Yoga Center utan att underska vad som ligger bakom. Dr finns en totalitr, sekteristisk organisation som manipulerar unga, skande mnniskor och som bedriver olika sextjnster. Det finns grund till att bestmt avrda ungdomar att ska sig till organisationen, sger han till Jyllands-Posten.
Enligt tidningen har flera av de lrare som arbetar p yogaskolan tidigare varit verksamma i Wild Venus, en grupp som erbjd erotiska shower fr privata fester och svensexor. Ledaren fr skolan ska ocks han vara aktiv porrstjrna och en av lrarna gare till en sajt som erbjuder tantrasex.
Enligt hemsidan Center for studies on new religions, ska rumnsk polis ha beslagtagit stora mngder pornografiskt material vid ett tillslag mot MISA:s hgkvarter under 2004.
I april 2008 beslutade International Yoga Federation att utesluta Gregorian Bivolaru och alla andra med anknytning till MISA frn organisationen. I sitt beslut konstaterade IYF att MISA till och med anvnt yoga som tckmantel fr illegala aktiviteter.
Clas Svahn, DN.se

Vem tog hand om sexbrottslingen Gregorian Bivolaru?
Jo, Sverige!
Den 21 oktober 2005 avslog Sveriges Hgsta domstol Rumniens justitiedepartement begran om Bivolarus utlmning fr sexuell perversion, sexuellt umgnge med en minderrig, handeln med minderriga (trafficking) och satte honom p fri fot.
Bara ett par mnader senare beviljade Migrationsverket politisk asyl till den hr Gregorian Bivolaru.

Sen vet jag inte om den hr individen har ftt hjlp att skaffa lgenhet i ett barnvnligt omrde

Dremot vet jag att det inte drjer lnge innan jag tar bladet frn munnen. Avsnittet kommer ing i bombernas grupp


05/03 2010

00:00

Vilka frlorar d?

Category: Psykiatri
Posted by: valens Permalink
Vilka frlorar d?
Hromdagen, av ngon anledning blddrade jag Julie Gregory's bok (sjlvbiografi) Mamma sa att jag var sjuk.
Idag letade jag efter lnkar fr att bygga och ge ett svar p tal till Vilka frlorar d? i Joakim Ramsteds (daddy) artikel Mot propaganda hjlper inga sanningar.
S smningom kom jag p Karin Lngstrm Vinges blogg dr min uppmrksamhet vcktes starkt av Karins recension av Julie Gregory's bok.
Karin som sjlv beskriver sig som (bland annat) mamma, fru, liberal feminist, och prst i Svenska kyrkan.

Hon, Karin, skriver i sin recension:
Munchhausen by proxy lter kanske som en hundras men r en av de farligaste formerna av barnmisshandel. Vanligast r det en mamma som i sin iver att f uppmrksamhet ser till att barnet (oftast en dotter) fr en massa knepiga symtom som leder till otaliga sjukhusbesk med jobbiga underskningar och operationer. Det hr rkade Julie Gregory ut fr, och i sin bok berttar hon om hur hon hjrntvttades till att tro att hon faktiskt var hjrtsjuk. Men ngonstans visste hon att det var fel, och efter att ha kommit p och krisat ihop bygger hon sakta upp sitt liv igen, den hr gngen som frisk.
Mamma sa att jag var sjuk lmnar ingen oberrd. Grymhet, ondska eller en vuxen mnniskas enda stt att f lite uppmrksamhet? Och lkarnas entusiasm ver Julies svra hjrtsymtom - upptckariver eller ltg-mentalitet gentemot en tjatande/orolig mamma som brister i grt s fort de i frvg uttnkta underskningarna inte blir av?
mamma_sa.jpg
Julie r en stark mnniska, en frebild fr alla som verlever vergrepp.

*

I bokens frord skriver Dr. Marc D. Fedman, bland annat:
Det var motvilligt som jag trdde in i MBP:s egendomliga vrld. Frn brjan var jag mest intresserad av Mnchhausensyndromet och tvekade att g vidare till det svra och oroande omrdet vanvrd och misshandel av barn. Men ville jag bli expert p "Mnchhausen" mste jag frska bekanta mig med dess varianter och engagera mig djupt i omsorgen om barnen, trots svrigheterna med att frvarna nstan undantagslst frnekar sina grningar till och med nr de ertappas p bandinspelningar. Sedan dess har jag varit konsult och vittne i mnga MBP-ml, ofta infr domare och jurymedlemmar som har svrt att tro att en sdan bisarr form av misshandel ens kan existera. Jag har diskuterat syndromet i mina egna bcker och i avsnitt i andras bcker och besvarat ver tusen relaterade frfrgningar i telefon, i brev och e-post. Jag har arbetat med MBP s gott som varje dag i ver tio r och blir fortfarande alldeles frtvivlad varje gng jag mter ett fall.




26/12 2009

00:00

r vi alla lurade?

Category: Psykiatri
Posted by: valens Permalink
r vi alla lurade?
"Handen p hjrtat, nr hnde det senast att en patient verdrev, undanhll information eller rent av ljg om sina symtom fr dig? Frgan r svr att besvara, eftersom vi i regel saknar svl beredskap som instrument fr att upptcka det. Men om lgnen r lika vanlig inom vrden som p andra sociala arenor r risken stor att det hnde nyligen."

Citatet ovan inleder i Lkartidningen artikeln:

r vi alla lurade?
Om verdrifter, hemligheter och lgner i sjukvrden

av
Anders Lundin verlkare, Psykiatriska kliniken, FoUU-sektionen, och
Christian Oldenberg leg psykolog, Neuropsykologimottagningen, bda vid Danderyds sjukhus, Stockholm
Ls mer hr om artikeln r vi alla lurade?



* Mnchausen syndrom by proxy *

Claes Sundelin, barnhlsovrdsverlkare och professor vid Uppsala universitet inleder sin artikel/bok
Tecken p barnmisshandel och frsummelse En bok till skolskterskor, BVC-personal m.fl. med, bland annat, att knslomssiga blockeringar och frnekanden av typen "detta kan ingen vrdnadshavare eller nrstende till barnet ha gjort" utgr nog fortfarande det strsta hindret fr en korrekt diagnos och fortsatt skydd fr det utsatta barnet.

Vad gller frsummelse och psykisk krnkning av barn kan frekomma i mnga olika former, konstaterar Claes Sundelin.

En stor del av boken gnar Claes Sundelin till s kallade Mnchausen by proxy-syndromet, som innebr att en frlder eller ngon annan nrstende aktivt skapar mer eller mindre alarmerande symtom hos ett barn.
Ls mer om boken Tecken p barnmisshandel och frsummelse hr...

* PAS *

Sist men absolut inte minst, i Psykologtidningen skriver Fil. dr. leg. psykolog Lena Hellblom Sjgren i en genomgng av PAS (Parental Alienation Syndrome) att det r ett trauma fr ett barn att avskiljas frn en frlder, detta trauma pverkar ocks barnets fysiska hlsa.

Det r nu dags att brja tillmpa kunskapen om hur barn skadas av ett avskiljande frn sina rtter, och kunskapen om hur barn kan hjrntvttas i de allra svraste vrdnadskonflikterna. Om inte bidrar vi som psykologer till att barn skadas - bde p kort och p lng sikt uppmrksammar Lena Hellblom Sjgren.

Ls en del av denna genomgng publicerat i Psykologtidningen i artikeln Behver psykologen bry sig om PAS?


Ett stort GRATTIS p fdelsedagen Lena Hellblom Sjgren!




 

 
 
  < Arkiv >           Hem